Vestatemplet på Forum Romanum. Vesta var härdens och den på härden brinnande eldens gudinna. Hennes kult ombesörjdes av sex vestaliska jungfrur, vilkas viktigaste uppgift var att underhålla den heliga elden på altaret.

 Futurum particip. Futurum Infinitiv

A. Om man till perfektparticipstammen laudat- lägger -urus, ura, urum, får man ett futurum particip: laudaturus, a, um ’skolande berömma’, ’som ämnar/skall berömma’. Futurum particip böjs som ett adjektiv efter första och andra deklinationerna.

Futurum particip av sum, fui, esse heter futurus, a, um ’kommande’.

 

Ave, Caesar, morituri te salútant!

Hell dig, kejsare, de som skall dö hälsar dig! (det rop varmed gladia­torerna hälsade kejsaren)

B. Kombinationen av futurum particip och infinitiven esse ger futurum infinitiv: laudaturus, a, um esse ’att ämna/skola berömma’.

Dicunt se pugnaturos esse.

De säger att de skall kämpa.

Dixerunt se ad finem pugnaturos esse.

De sade att de skulle kämpa till slutet.

C. Kombinationen av futurum particip och en böjningsform av esse ger omskrivningen laudaturus sum ’jag ämnar/skall berömma’. Denna omskrivning innebär avsikt till ett omedelbart förverkligande (= eng. ’I am going to’).

Epistulam scripturus sum.

Jag ämnar/skall skriva ett brev.

Epistulas scripturi eramus.

Vi ämnade/skulle skriva brev.

En vestal. Marmorstaty i Vestalernas hus.