|
LATINSKA BASORD |
|
|
|
A B C D E F G H I K L M N O P Q R S T U V Z
a (ej framför vokalljud), ab, abs (endast framför t) från, av (prep. m. abl.) ab-eo, ab-ii, ab-itum, ab-ire (oregelb.) gå bort ab-horreo, ab-horrui, - 2 avsky ab-nuo, ab-nui, - 3 vägra, vara avvisande ab-sens, sentis frånvarande, jfr eng. absent ab-solvo, ab-solvi, ab-solutum 3 frikänna, förlåta, jfr absolution ab-sorbeo, ab-sorbui, - 2 uppsluka ab-sum, a-fui, ab-esse (oregelb.) vara borta absurdus, a, um orimlig ab-undo 1 ha överflöd på (följs av abl.), jfr abundans ac (konjunktion, = atque) och academia, ae (grek.) f. akademi, universitet ac-cedo, ac-cessi, ac-cessum 3 (ad+cedo 3) gå (till) ac-cepto 1 (ad + capto 1) gå med på, jfr acceptera ac-cido, ac-cidi (ad + cado 3) hända, inträffa, jfr eng. accident ac-cipio, ac-cepi, ac-ceptum 3B (ad + capio 3B) mottaga ac-clinis, e (ad + clinis framåtlutad) böjd ac-cubo 1 ligga till bords ac-cumbo, ac-cubui, ac-cubitum 3 lägga sig till bords ac-curro, ac-curri, ac-cursum 3 (ad + curro 3) springa till mötes, skynda till acer, acris, acre skarp, duktig Achaía, ae f. Grekland (ch motsvarar vårt k-ljud) Actium, i n. udde på Greklands västkust, apud Actium "vid Actium" actum, i n. handling (perf. part.) acusticus, a, um hörande samman med hörseln, hörsel- acutus, a, um skarp ad (prep. m. ack.) till, vid ad-dictus, a, um (ad + dico 3 säga ja till) dömd till, följs av dat. ad-duco, ad-duxi, ad-ductum 3 tillföra, föra fram ad-eo, ad-ii, ad-itum, ad-ire (oregelb.) gå till, besöka ad-eo (adv.) så, till den grad ad-haereo, ad-haesi, ad-haesum hänga sig vid ad-hortor, ad-hortatus sum, ad-hortari deponens 1 uppmana ad-huc (adv.) ännu, hittills ad-iaceo, ad-iacui, - 2 ligga intill ad-im-pleo 2 uppfylla ad-imo, ad-emi, ad-emptum 3 borttaga; adimere alicui aliquid beröva någon något ad-iuvo 1 hjälpa ad-miror, ad-miratus sum, ad-mirari deponens 1 beundra, jfr eng. admire ad-moneo, ad-monui, ad-monitum 2 påminna (ack. m. inf.), förmana (ut, ne) ad-oro 1 tillbedja, eng. adore adolescens, entis ung, även adulescens, entis ad-opto 1 adoptera ad-sum, ad-fui (af-fui), ad-esse vara närvarande, (om tid) vara inne, nalkas ad-venio, ad-veni, ad-ventum 4 anlända, komma till, jfr advent ad-versarius, i m fiende aedes, is f. tempel, i pl. hus aedificium, i n. hus, hem, byggnad, jfr fra. édifice aedifico 1 (aedes + facio 3B) bygga Aegyptus, i f. Egypten Aeneas, ae m. (grek.) trojansk hjälte aequalis, e jämnårig, styr dativ (= med), jfr ekvation, eng. equal aeque (adv. till aequus jämn, skälig) lika aequus, a, um jämn, skälig aër, aëris m. luft, himmel aerarium, i n. (aes, aeris n. koppar) statskassa aes, aeris n. koppar aestas, atis f. sommar aetas, atis f. ålder, tid(evarv) aeternitas, atis f. evighet aeternus, a, um evig af-fero, at-tuli, al-latum (oregelb.; ad+fero) bära med, medföra af-ficio, af-feci, af-fectum 3B (ad + facio 3B) förse, behandla, afficere aliquem cladibus tillfoga någon nederlag af-firmo 1 (ad + firmo 1) försäkra, eng. affirm Africanus, a, um från Afrika ager, agri m. åker, fält agnus, i m. lamm ago, egi, actum 3 handla, (be)driva, göra, (om tid) tillbringa agricola, ae m. bonde aio 3 (ofullst.) säga albus, a, um vit alea, ae f. tärning alibi på annat ställe alienus, a, um främmande, en annans alimentum, i n. näring, proviant aliquamdiu (adv.) en stund, rätt länge aliquot (oböjl.) några alius, a, ud en annan, pl. andra; alius ... alius en ... den andre al-lego, al-legi, al-lectum (till)välja Albis, is m. Elbe alter, altera, alterum den ene ... den andre (av två), jfr alternativ, alternera, fra. autre altus, a, um hög, djup , jfr altan amabilis, e älskvärd, älsklig ambulo 1 vandra, gå, promenera, jfr ambulera, ambulans amicus, i m. vän a-mitto, a-misi, a-missum 3 förlora amo 1 älska amoenus, a, um (natur)skön, vacker amor, amoris m. kärlek amphitheatrum, i n. amfiteater (eg. dubbelteater som bildar en ellips) amplius, a, um (adv.) vidare, längre; (vid räkneord) mer än anemóne f., grek. nom. (grek. a)/nemoj vind) "vindblomma"; kallas i ty. Windröschen, i eng. ibland windflower angelus, i m. ängel anima, ae f. själ anim-ad-verto, anim-ad-verti, anim-ad-versum 3 (animum+ad+verto 3 eg. vända sinnet till) märka, observera animal, alis n. djur animalis, e djur- animus, i m. sinne, själ anniversarius, a, um årlig (annus, i m. år) an-noto 1 (ad + noto 1) anteckna annus, i m. år, jfr fra. année 1. ante (adv.) tidigare, förut 2. ante (prep. m. ack.) före, framför ante-cedo, ante-cessi, ante-cessum 3 gå före antiburschius, i m. studentfiende Antoninus Pius romersk kejsare 138-161 e. Kr. anulus, i m. (signet)ring aperio, aperui, apertum 4 öppna, jfr fra. apéritif och ouvrir aper, apri m. vildsvin apertus, a, um öppen Apollo, Apollinis Apollon ap-paro 1 (ad + paro 1) anordna, iordningställa, jfr apparat ap-pareo, ap-parui, - 2 visa sig, uppenbaras 1. appello 1 kalla, jfr fra. appeller 2. ap-pello, ap-puli, ap-pulsum 3 driva till, låta landa ap-pono, ap-posui, ap-positum 3 (ad + pono) sätta fram, servera ap-porto 1 (ad + porto 1) bära fram, medföra ap-prehendo, ap-prehendi, ap-prehensum 3 (ad + prehendo 3) gripa tag i, fatta ap-probo 1 godkänna ap-propinquo 1 (ad + propinquus) närma sig, följs av dat. apricus, a, um solig aptus, a, um lämplig, passande apud (prep. m. ack.) hos, vid aqua, ae f. vatten, jfr fra. eau, sv. akvarium, akvavit (<aqua vitae) aquila, ae f. örn ara, ae f. altare arbitrium, i n. avgörande, bestämmande arbor, oris f. träd archiepiscopus, i m. (grek.) ärkebiskop arcus, us m. båge, jfr arkad ardeo, arsi, arsum 2 brinna ardor, oris m. hetta aresco, arui, - 3 torka argenteus, a, um (argentum, i silver) av silver argentum , i n. silver, jfr Argentina, fra. argent arguo, argui, - 3 bevisa, anklaga Ariminum, i n. gammal hamnstad vid Adriatiska havet, nu Rimini arma, orum n. (plurale tantum) redskap, vapen, jfr armé armatus, a, um beväpnad aro 1 plöja Arosiensis, e från Västerås ar-ripio, ar-ripui, ar-reptum 3B (ad + rapio 3B) gripa tag i ars, artis f. konst, jfr eng. art artifex, ficis m. (artem + facere) konstnär arx, arcis f. borg a-scendo, a-scendi, a-scensum 3 (ad + scando 3) gå upp i, bestiga asinus, i m. åsna Asia, ae f. Mindre Asien asper, aspera, asperum sträv, svår, hård a-spicio, a-spexi, a-spectum 3B (ad + specio 3B) se, blicka mot aspis, aspidis f. huggorm as-socio 1 (ad + socius) ansluta, förena as-sum, af-fui, ad-esse (ad + sum) vara tillstädes, vara inne, nalkas astrum, i n. stjärna at (konjunktion) men athleta, ae m. kämpe, idrottsman atque (konjunktion, = ac) och atrium, i n. sal, förmak, förgård atrociter (adv. till atrox) grymt atrox, atrocis grym atrophía, ae f. (grek.) näringsbrist attentus, a, um uppmärksam, jfr eng. attention at-tribuo, at-tribui, at-tributum 3 tilldela, ge, jfr attribut auctoritas, atis f. myndighet, inflytande, råd, rekommendation, anseende, auktoritet audax, acis djärv augeo, auxi, auctum 2 öka, utsträcka Augustinus, i m. kyrkofader augustus, a, um vördnadsvärd, augusteisk, kejserlig Augustus, i m. personnamn aureus, a, um (aurum, i guld) av guld aurum, i n. guld auspicium, i n. förebud aut (konjunktion) eller, aut ... aut antingen ... eller autem (konjunktion) men, däremot, och autumnus, i m. höst auxilium, i n. hjälp, jfr auxiliary verbs; auxilium ferre lämna hjälp avarus, a, um girig ave (imperativ) var hälsad avis, avis f. fågel avunculus, i m. morbror, jfr onkel, eng. uncle, fr. oncle
baculum, i n. käpp, stav, äv. baculus, i m. bacillus, i m. (diminutiv) liten stav, jfr bacill bal(i)neum, i n. bad basilica, ae f. offentlig byggnad, basilika basio 1 kyssa beatus, a, um lycklig, salig, helig (senlat.) bellum, i n. krig, jfr rebell bellus, a, um vacker bene (adv. till bonus) väl, bra, rätt, jfr eng. benefit, benevolent bene-dico, bene-dixi, bene-dictum 3 välsigna benedictus, a, um välsignad, jfr Bengt benignus, a, um välvillig, vänlig, nådig bestia, ae f. vilddjur bibliotheca, ae f. (grek.) bibliotek; eg. "bokupplag" bibo, bibi, - 3 dricka, fra. boire boarius, a, um (bos, bovis m. oxe) ox- bonus, a, um god borealis, e nordlig botanicus, i m. botanist bracchium, i n. arm brevi (adv.) inom kort, snart brevis, e kort, jfr brev, eng. abbreviate Britannia, ae f. Britannien Buranus, a, um från Benedictbeuern cado, cecidi, - 3 falla, stupa caecus, a, um blind caedes, is f. mord caedo, cecidi, caesum 3 fälla, döda caelum, i n. himmel, även pl. caeli, orum caesar, aris m. kejsare Caesar, aris m. personnamn calamus, i m. penna calceamentum, i n. sko caliga, ae f. stövel campana, ae f. klocka Campania, ae f. Kampanien, landskapet söder om Latium campanula, ae, f. (diminutiv av campana) liten klocka campus, i m. fält, slätt, jfr kampera, fra. champ cancer, cri m. kräfta candelabrum, i n. (sjuarmad) ljusstake candidus, a, um vit caninus, a, um (canis, is) hund-; viola canina ängsviol, rosa canina nypon canis, is m. f. hund, jfr Kanarieöarna cano, cecini, cantum 3 sjunga, jfr kantor canto 1 (frekventativt verb av supin/perfektparticipstammen till cano 3) sjunga capax, acis (capio 3B rymma) rymlig capio, cepi, captum 3B taga, rymma Capitolinus, a, um kapitolinsk, adj. till Capitolium capsa, ae f. väska, skrin capsula, ae f. liten behållare, kapsel captus, a, um (perf. part. av capio 3B) tagen, erövrad caput, capitis n. huvud, topp caritas, atis f. (carus kär) kärlek, givmildhet, jfr eng. charity caro, carnis f. kött, jfr inkarnation, fra. chair, sp. chili con carne; caro omnis "allt skapat" carus, a, um kär, dyrbar casa, ae f. koja, stuga, gård caseus, i m. ost, jfr ty. Käse, eng. cheese cassus, a, um tom, förgäves Castor, Castoris Castor, en av Iuppiters söner casus, us m. fall, olycka, jfr eng. case, fra. cas catena, ae f. kedja Cato, onis m. egennamn caupo, onis m. krögare, handlande, värdshusvärd, jfr köpa, ty. kaufen 1. causa, ae f. orsak, anledning 2. causa (m. gen.) för ... skull, honoris causa för hederns skull caveo, cavi, cautum 2 akta sig cavum, i n. hål celeber, celebris, celebre berömd celer, celeris, celere snabb celo 1 dölja cena, ae f. middag, måltid, fest ceno 1 äta (middag) censeo, censui, censum 2 anse, värdera cerebrosus, a, um (cerebrum, i hjärna) hetlevrad, hetsig cerebrum, i n. hjärna, jfr cerebral certe (adv. till certus) säkert, helt visst certo 1 tävla certus, a, um säker ceterus, a, um övrig chorda, ae f. sträng chorus, i m. (grek.) kör, dans cibus, i m. livsmedel, mat, måltid cingo, cinxi, cinctum 3 omge cinis, eris m. aska, stoft (efter avliden) circensis, e (cirkus) hörande till cirkus circenses = ludi circenses skådespel circum (prep. m. ack.) omkring circum-do, circum-dedi, circum-datum 1 omgiva, omringa, belägra circum-fulgeo, circum-fulsi, - 2 kringstråla circum-sisto, circum-steti, - 3 ställa sig omkring, omringa cito (adv.) snabbt, fort civilis, e (civis medborgare) medborgerlig, inbördes-, jfr civil civis, is m. f. medborgare civitas, atis f. samhälle, stat, stad, jfr eng. city clades, is f. nederlag clamo 1 ropa, jfr exclamation, exclaim claritas, tatis f. klarhet clarus, a, um berömd classis, is f. flotta clavicula, ae f. nyckelben clavis, is f. nyckel clericus, i m. präst, klerk clivus, i m. backe, sluttning, kulle cloaca, ae f. avloppskanal, kloak codex, icis m. bok coelum, i n., se caelum coepi, coepisse (finns endast i perfektstammens former) jag har börjat, började cogito 1 tänka cog-nomino 1 ge tillnamn cog-nosco, cog-novi, cog-nitum 3 lära känna cogo, coegi, coactum 3 samla, tvinga collega, ae m. kollega col-ligo, col-legi, col-lectum 3 (con + lego 3) plocka samman, samla, jfr kollekt, kollektiv collis, is m. kulle col-loco 1 (con + loco 1) placera, jfr locus, i col-loquium, i n. samtal col-loquor, col-locutus sum, col-loqui deponens 3 samtala collum, i n. hals; cadere super collum alicuius falla om någons hals, omfamna någon colo, colui, cultum 3 odla, dyrka color, oris m. färg, jfr fra. couleur, kolorera, kulör columna, ae f. kolonn, jfr kolumn com-edo, com-edi, com-esum 3 äta (tillsammans) comes, itis m. följeslagare, greve, jfr eng. count, fra. comte comitium, ii n. folkförsamling commodum, i n. fördel com-moveo, com-movi, com-motum (con+moveo 2) 2 röra, sätta igång, jfr motor, motion communio, onis f. gemenskap, nattvardsgång communis, e gemensam com-paro 1 (ut)rusta com-pello, com-puli, com-pulsum 3 driva (tillsammans) com-pleo, com-plevi, com-pletum 2 fylla, uppfylla, jfr komplement com-prehendo, com-prehendi, com-prehensum 3 fatta, gripa, jfr fra. comprendre con-cedo, con-cessi, con-cessum 3 medge, bevilja, jfr koncession con-cordia, ae f. endräkt, jfr cor, cordis n. hjärta, eng. cordial Con-cordia, ae f. endräktens gudinna condicio, onis f. villkor, avtal conditio, onis f., se condicio confessio, onis f. bekännelse con-ficio, con-feci, con-fectum 3B (facio 3B) tillverka, fullborda, avsluta, jfr konfektion confuto 1 vederlägga, visa bort con-fugio, con-fugi, con-fugitum 3 fly, jfr centrifug con-iuro 1 sammansvära con-iunx, ugis f. hustru con-iuratio, onis f. sammansvärjning conor, conatus sum, conari deponens 1 försöka con-scendo, con-scendi, con-scensum 3 (con + scando 3) bestiga, gå ombord con-secratus, a, um invigd åt, helgad åt, följs av dat. con-secro 1 inviga con-sentio, con-sensi, con-sensum 4 samtycka con-sido, con-sedi, con-sessum 3 slå sig ned consilio 1 råda, jfr lat. consilium, i råd consilium, i råd, plan, fra. conseil, jfr konselj con-sisto, con-stiti, - 3 stanna, göra halt consors, tis delaktig, som subst. medhjälpare con-spiro 1 bilda en komplott, jfr konspiration con-spicio, con-spexi, con-spectum 3B se, upptäcka, jfr eng. conspicuous con-stituo, con-stitui, con-stitutum 3 ställa samman, bringa i ordning, reglera, besluta, jfr konstitution consuetudo, dinis f. vana consul, ulis m. konsul consulatus, us m. konsulsämbete consulto 1 rådfråga con-sumo, con-sumpsi, con-sumptum 3 förtära, äta upp con-tendo, con-tendi, con-tentum 3 anstränga sig, sträva, försöka con-tineo, con-tinui, con-tentum 2 innehålla, rymma, hålla kvar, jfr sv. kontinent, eng. contain con-tingo, con-tigi, con-tactum 3 (con + tango 3) röra contra (prep. m. ack.) mot contritus, a, um förkrossad convallaria, ae (vallis, is f. dal) "dalväxande växt", substantiverat adj. i fem. con-venio, con-veni, con-ventum 4 komma samman, samlas con-verto, con-verti, con-versum 3 vända convicium, i n. skrik, gräl, ordväxling conviva, ae m. gäst coquus, i m. kock cor, cordis n. hjärta, jfr fra. cordial coram (prep. m. ack.) inför corona, ae f. krans corono 1 bekransa corpus, corporis n. kropp cor-ripio, cor-ripui, cor-reptum 3B (con + rapio 3B) gripa tag i cor-rumpo, cor-rupi, cor-ruptum 3 fördärva, förstöra cor-ruo, cor-rui, - 3 (con+ruo 3) störta samman, jfr korruption corvus, i m. korp cottidie dagligen cras i morgon creatura, ae f. (creo 1 skapa) skapelse credo, credidi, creditum 3 tro, följs av dat. cremo 1 bränna, jfr krematorium creo 1 skapa, välja cresco, crevi, cretum 3 växa (upp) crisis, is f. kris, fara crudelis, e grym, jfr eng. cruel crux, crucis f. kors, korsfästelse cubiculum, i n. sovrum, litet rum culex, icis m. mygga culpa, ae f. skuld; culpa abl. = av skuld 1. cum (prep. m. abl.) tillsammans med 2. cum (tidskonjunktion) när cunctor, cunctatus sum, cunctari deponens 1 dröja cunctus, a, um all, hel; cuncti, ae, a samtliga, alla cupidus, a, um ivrig cupio, cupivi, cupitum 3B önska Cupido, inis m. kärleksguden Amor cuprum, i n. koppar cur varför cura, ae f. bekymmer, omsorg; curam alicuius rei gerere ha omsorg om ngt curiosus, a, um nyfiken, märkvärdig curo 1 se till; curare ne (objektssats) se till att inte curriculum, i n. lopp curro, cucurri, cursum 3 springa currus, us m. vagn custodio 4 vakta, bevaka custos, odis m. väktare cygnus, i m. svan
dapifer, dapiferi m. kypare de (prep. m. abl.) från, om, av, jfr fra. de de-bello 1 bekämpa, strida emot debeo, debui, debitum 2 böra, vara skyldig debitor, oris m. gäldenär debitum, i n. skuld decem tio de-ceptus, a, um bedragen de-cerno, de-crevi, de-cretum 3 besluta, jfr dekret de-cessus, us m. död, jfr de-cedo 3 gå bort decet det anstår de-cido, de-cidi, - 3 (de + cado 3) falla ned decies tio gånger de-cipio, de-cepi, de-ceptum 3B bedraga decorus, a, um skön, smyckad, prydlig, jfr dekorera decor, oris m. smycke, prydnad, jfr dekor decretum, i n. beslut de-cresco, de-crevi, de-cretum 3 avtaga, jfr crescendo de-duco, de-duxi, de-ductum 3 föra bort, ledsaga, förlägga defendo, defendi, defensum 3 försvara, skydda de-ficio, de-feci, de-fectum 3B svika, fattas defunctus, a, um avliden, död deinde därefter delectatio, onis f. nöje, jfr delecto 1 delecto 1 förnöja, roa, glädja deleo, delevi, deletum 2 förstöra deliciae, arum f. pl. (sinnliga) njutningar de-mergo, de-mersi, de-mersum 3 doppa ned, sänka de-mitto, de-misi, de-missum 3 sänka ned demum (adv.) äntligen, omsider denique (adv.) till slut dens, dentis m. tand densus, a, um tät, jfr kon-densera denuntio 1 förebåda, tillkännage, meddela de-pono, de-posui, de-positum 3 lägga ned, av eller bort de-scendo, de-scendi, de-scensum 3 (de + scando 3) stiga av, stiga ned de-scribo, de-scripsi, de-scriptum 3 avskriva, beskriva, även skattskriva, jfr deskriptiv, eng. describe desertus, a, um öde, jfr eng. desert de-sino, de-sii, de-situm 3 upphöra de-sisto, de-stiti, - 3 avstå desiderium, i n. önskan, önskning desperatio, onis f. (de+spes "bort med hoppet") misströstan, förtvivlan, jfr desperat desponso 1 bortlova destinatus, a, um beslutsam, obeveklig de-stituo, de-stitui, de-stitutum 3 överge, svika de-tego, de-texi, de-tectum 3 upptäcka detrimentum, i n. skada deus, i m. gud deversorium, i n. värdshus de-vinco, de-vici, de-victum 3 grundligt besegra, nedkämpa (vinco 3 besegra) devoro 1 sluka dexter, ra, rum höger, ad dextram (manum) på höger hand, till höger di-mitto, di-misi, di-missum 3 efterskänka, dimittere alicui aliquid förlåta någon något diabolus, i m. (grek.) djävulen, jfr fra. diable, eng. devil, ty. Teufel, sv. djävul dico, dixi, dictum 3 säga dictito 1 läsa upp, diktera Dido, Didonis f. drottning i Kartago dies, diei m. el. f. dag differtus, a, um stinn, fullproppad, överfylld, aliqua re med något difficilis, e (dis + facilis) svår dif-fugio, dif-fugi, - 3B (dis + fugio 3B) fly åt olika håll, skingras dignitas, atis f. värdighet, heder dignus, a, um värdig dilato 1 (latus bred) utvidga di-ligo, di-lexi, di-lectum 3 hålla av, älska diligenter (adv. till diligens, entis) noggrant dimico 1 kämpa, strida diocesis, is f. biskopsdöme, stift dis-cedo, dis-cessi, dis-cessum 3 gå åtskils, bege sig bort discipulus, i m. elev, jfr disco lära sig disco, didici, - 3 lära sig dis-cutio, dis-cussi, dis-cussum 3 skaka åtskils, granska, jfr diskutera dis-pliceo, dis-plicui, - 2 (placeo 2 behaga) misshaga dis-sero, dis-serui, dis-sertum 3 utlägga, förklara, redogöra för dis-sipo 1 förskingra dis-simulo 1 dölja, förneka, förställa sig diu länge diversorium, i n., se deversorium diversus, a, um olik dives, divitis rik divitiae, arum f. (plurale tantum) rikedomar (dives, divitis rik) divido, divisi, divisum 3 dela div-inus, a, um gudomlig divisor, oris m. (för)delare, jfr divisor divus, a, um gudomlig do, dedi, datum 1 ge, anförtro, jfr dator, datum (jfr "Givet å Stockholms slott ...") doceo, docui, doctum 2 undervisa, lära ut doctrina, ae f. undervisning doctus, a, um lärd (doctor eg. = lärare) doleo 2 känna smärta (dolor, oris m. smärta) dolo 1 tillhugga, genomprygla dolor, oris m. smärta, sorg, plåga dolorosus, a, um smärtfylld domesticus, a, um (domus, us f. hus) hörande till hemmet domina, ae f. fru dominus, i m. herre domicilium, i hus, bostad, hemvist (domus, us f. hus) dominium, i n. äganderätt, makt, välde domus, us f hus, böjs i vissa kasus efter 2:a dekl.; domi (lokativ) hemma, domum (riktningsack.) hem, domo (separativ abl.) hemifrån donec (temporal konjunktion) tills, till dess, så länge som donum, i n. gåva dormito sova, slumra. dormio 4 sova, fra. dormir dubito 1 tveka, tvivla dubius, a, um tveksam duco, duxi, ductum 3 föra, leda, draga, anse, jfr akvedukt, reduktion, uxorem aliquam ducere ta någon till hustru dulcis, e ljuv, söt, angenäm dum (tidskonjunktion) medan, så länge som duo, duae, duo två duodenum, i n. tolvfingertarm dux, ducis m. anförare, ledare, vägvisare, hertig, eng duke, fra. duc e (endast framför konsonantljud), ex från, av, enligt (prep. m. abl.) ecce (interjektion) se! ecclesia, ae f. kyrka, församling e-dico, e-dixi, e-dictum 3 kungöra e-dictum i, n. påbud, jfr edikt educatio, onis f. uppfostran egeo, egui, - 2 sakna, lida brist elegans, antis elegant, förnämlig electus, a, um vald eleison grekisk imperativ: förbarma Dig elephantus, i m. elefant elevatus, a, um upphöjd (elevo lätta) eloquens, entis vältalig eloquentia, ae f. vältalighet eminens, entis uppskjutande, framskjutande, jfr eminent e-mitto, e-misi, e-missum 3 skicka ut, släppa iväg emo, emi, emptum 3 köpa en (interjektion) se! enim (konjunktion som står som det andra ordet i satsen) ty, ju, nämligen eo, ii, itum, ire (oregelb.) gå Epirus, i f. landskap i västra Grekland episcopus, i m. (grek.) biskop epistula, ae f. brev, jfr epistel epulor deponens 1 hålla fest eques, itis m. ryttare, riddare equus, i m. häst ergo alltså, därför erraticus, a, um (erro 1 irra) kringirrande erro 1 irra, göra misstag error, oris m. irrfärd, misstag, jfr eng. error et (samordnande konjunktion) och; ibland = etiam etiam även, ja t. o m. etiamnunc ännu, fortfarande etiamsi (koncessiv konjunktion) även om Etruria, ae f. Etrurien, landskapet norr om Latium evangelizo 1 förkunna evidens, entis tydlig, jfr eng. evident ex (prep. m. abl., jfr e) från, ur, av; ex tempore efter tiden, omständigheterna, = utan förberedelse exalto 1 (altus hög) upphöja, jfr exalterad exanimatus, a, um (anima själ) livlös exaudio 4 höra (på avstånd), lyssna på excelsus, a, um hög; in excelsis i det höga, höjden ex-ceptio, onis f. undantag ex-cerpo, ex-cerpsi, ex-cerptum 3 plocka ut, göra utdrag ur en text, jfr excerpter ex-cipio, ex-cepi, ex-ceptum 3B fånga upp, undantaga, jfr eng. except ex-clamo 1 utropa ex-curro, ex-(cu)curri, ex-cursum 3 springa ut, skjuta ut ex-eo, ex-ii, ex-itum, ex-ire (oregelb.) gå ut exemplum, i n. exempel exercitus, us m. här, armé, jfr exercis exilium, i n., se exsilium ex-pello, ex-puli, ex-pulsum 3 driva bort expensum, i n. utgift ex-pergiscor, ex-perrectus sum, ex-pergisci deponens 3 vakna ex-pono, ex-posui, ex-positum 3 sätta ut, landsätta ex-pulsus, a, um fördriven exsilium, i n. landsflykt ex-sisto, ex-stiti, - 3 visa sig ex-spectatio, ionis f. väntan, jfr eng. expect ex-specto 1 vänta på ex-stinguo, ex-stinxi, ex-stinctum 3 utsläcka, göra slut på ex-struo, ex-struxi, ex-structum 3, bygga upp, uppföra, jfr konstruera, konstruktiv, konstruktion extendo, ex-tendi, ex-tentum (ex-tensum) 3 utsträcka, utvidga, öka ex-tensus, a, um utsträckt exterus, era, erum yttre, utländsk, jfr exteriör ex-torqueo, ex-torsi, ex-tortum 2 vrida ut, tilltvinga sig, jfr tortyr extra (prep. m. ack.) utanför, utom
faber, fabri M fabrikant, hantverkare fabula, ae F historia, saga, skådespel fac (imperativ av facio) ... ne se till ... att ... inte facilis, e lätt facio, feci, factum 3B göra factum, i N det gjorda, handling, verk fallo, fefelli, - 3 bedraga, svika, jfr falsus, a, um falso (adv.) falskt falsus, a, um falsk, jfr fallo fama, ae F rykte fames, is F hunger, hungersnöd fastigium, i N takås fatigatus, a, um trött, jfr fr. fatigué, eng. fatigue faustus, a, um gynnsam favilla, ae F aska favor, oris M gunst, ynnest, sympati, gynnande, jfr favör felix, felicis lycklig, framgångsrik ferculum, i N bricka, rätt fere nästan, ungefär feriae, arum F (plurale tantum) ferier fero, tuli, latum, ferre (oregelb.) bära, uthärda, tåla ferrum, i N järn fessus, a, um trött festino 1 skynda festum, i N fest ficus, us F fikon fidelis, e trogen, trofast fides, fidei F tro, trohet figura, ae F form, gestalt filius, i M son filia, ae F dotter, jfr filial filum, i N tråd, ödestråd finio 4 (finis slut) sluta, göra slut på, begränsa finis, is M gräns, slut, jfr final fio, factus sum, fieri (oregelb.) göras, bliva, ske firmamentum, i N fäste firmus, a, um fast, stadig, stark flavus, a, um gul Flavius, a, um flavisk, jfr den flaviska kejsarätten floreo, florui, - 2 blomstra, jfr florera flos, floris M blomma, jfr fra. fleur, flora, floskler ( = ’blomstrande’ språk utan innehåll, tomma fraser) fluctuo 1 gunga flumen, inis N flod, å fluo, fluxi, - 3 flyta focus, i M eldstad, härd foedus, a, um ful fons, fontis M källa, springbrunn, jfr fontän foris, is F dörr forma, ae F form, utseende formosus, a, um formskön, vacker fortasse (adv.) kanske fortis, e tapper, stark, modig fortuna, ae F slump, öde, förmögenhet, jfr eng. fortune forum, i N torg fossa, ae F grav, kanal fractura, ae F brott frater, tris M broder fraus, fraudis F bedrägeri frendo, - 3 gnissla frequens, entis ständig, talrikt församlad, rikt försedd med (abl.), jfr frekvent frons, frontis F framsida, panna, front frumentum, i N spannmål frustra (adv.) förgäves fuga, ae F flykt fugio, fugi, fugitum 3B fly, jfr fugitive fugo 1 fördriva fundamentum, i N grund, källargrund, fundament fustis, is M knölpåk futurus, a, um (futurum particip till sum) kommande Gallia, ae F Gallien, ung. nuv. Frankrike Gallia Cisalpina Gallien hitom Alperna (från Rom räknat), nuvarande norra Italien gallus, i M tupp garcifer, garciferi M tjänare gaudeo, gavisus sum (halvdeponens) 2 glädja sig, känna glädje, vara glad gaudium, i N glädje geminus, i M tvilling genetrix, tricis F (stam)moder (-trix, -tricis suffix för femininum) gener, eri M svärson gens, tis F släkt, ätt, folkstam genus, generis N börd, kön, slag geographicus, a, um geografisk (ph uttalas som f) gero, gessi, gestum 3 utföra, uträtta gigno, genui, genitum 3 alstra gladiator, oris M fäktare, gladiator gladiatorius, a, um gladiator-, tillhörig en gladiator gladius, i M svärd gloria, ae F ära, jfr fra. gloire Graecus, a, um grekisk grandis, e stor, jfr fra. grand 1. gratia, ae F tack, tacksamhet, nåd; gratias agere alicui framföra tack till någon, tacka någon; gratis (abl. pl.) av nåd, jfr sv. gratis 2. gratia (med gen.) för ... skull, exempli gratia till exempel gratus, a, um angenäm, kärkommen; tacksam gravis, e adj. tung, allvarlig gremium, i N sköte, famn grex, gregis M hjord gubernator, oris M styrman, styresman gustatio, onis F smörgåsbord, förrätt gusto 1 smaka, äta en bit, äta mellanmål, fr. gouter gyro 1 vrida hactenus hittills habeo, habui, habitum 2 ha haedus, i M get, killing Hannibal, Hannibalis M egennamn haruspex, icis M spåman hepatica, ae F sippa, av grek. ordet för lever (hepat-), jfr hepatit inom medicinen och eng. liverwort, ty. Leberblume herba, ae F växt, gräs, jfr herbarium, fra. herbe hereditas, atis F arv heu (interjektion) ve, ack, med dativ heus (interjektion) hör hit, hallå hic (adv.) här hic, haec, hoc denne, den här hiems, hiemis F vinter hirundo, inis F svala Hispania, ae F Spanien historia, ae F historia, beskrivning; naturalis historia naturalhistoria, naturkunskap hodie (hoc die på denna dag) i dag Holm(i)ensis, e stockholmsk, från Stockholm homo, inis M människa honeste (adv. till honestus) hedersamt honestus, a, um hedervärd, aktad honor, oris M heder, ära, hedersbetygelse honoratus, a, um hedrad, ärad honorificus, a, um (honor + facere) ärofull hora, ae F timme horror, oris M skräck hortus, i M trädgård, jfr hortikultur hospes, hospitis M gästvän, värd, gäst, jfr hospital, hotell, fra. hote hostia, ae F offergåva hostis, is M och F fiende humor, oris M fuktighet, vätska huc hit humanus, a, um mänsklig, jfr human humerus, i M skuldra: ab utroque humero vid vardera skuldran/vid båda skuldrorna humus, i F mark, jord hymnus, i M lovsång iaceo, iacui, - 2 ligga iacio, ieci, iactum 3B kasta iacto 1 kasta iactus, a, um (perF part. till iacio 3B) kastad iam redan, nu (vid negation) längre ianitor, oris M portvakt Ianiculum, i N Janiculum kulle väster om Tibern ianua, ae F dörr, port, jfr guden Janus och månaden januari ibi där ideo därför Idus, uum F plur. (plurale tantum) månadens mittdag. I mars, maj, juli o. oktober inträffar denna mittdag den 15, i övriga månader den 13. igitur alltså ignotus, a, um okänd ignis, is M eld , jfr eng. ignition ille, illa, illud denne, den där illuc dit illustris, e märkvärdig, berömd illustro 1 åskådliggöra Illyria, ae F Illyrien, nuv. Dalmatien, Bosnien och Albanien imago, inis F bild, jfr eng. imagine immolo 1 offra impensa, ae F kostnad, bekostnad imperator, oris fältherre, kejsare imperium, i N makt, befälsrätt, välde impero 1 befalla; imperare alicui aliquid ålägga någon (att lämna) något im-pleo, in-plevi, im-pletum (in+pleo 2) 2 fylla i, göra fulltalig, fullborda im-pono, im-posui, im-positum 3 (in + pono 3) sätta, ställa, lägga i el. på, följs av dat. im-probus, a, um ohederlig, ond, elak; vok. improbe (som skällsord) kanalje, skojare im-providus, a, um tanklös, obetänksam in (prep. med abl.) = i, på; (prep. med ack. ) till, in i in-cendium, i N brand in-cendo, incendi, incensum 3 upptända in-certus, a, um osäker in-cipio, in-cepi, in-ceptum 3B (in + capio 3B) eg. taga i, börja; iter incipere börja en resa in-cludo, in-clusi, in-clusum 3 innesluta, omringa in-cola, ae M invånare in-colo, in-colui, - 3 bo index, indicis M register in-duco, in-duxi, in-ductum 3 införa in-duo, in-dui, in-dutum 3 ikläda sig, taga på sig in-fans, antis som inte kan tala, barn, jfr fra. enfant in-fero, in-tuli, il-latum, in-ferre (oregelb.) bära in, föra in: bellum alicui inferre börja krig mot någon inferus, a, um belägen nederst, nedantill boende, den som är i underjorden inferior komparativ = ’nedre’, längre ner infernum, i N dödsriket, helvetet in-ficio, in-feci, in-fectum 3B färga, förgifta, jfr infektera (av perfektparticipstammen) infimus, a, um nederst, nedersta delen av, foten av in-firmus, a, um svag influenza, ae F influensa (ital. form av lat. influentia) infra (adv. o. prep. med ack.) nedanför in-gemisco, in-gemui, - 3 sucka ingens, entis väldig in-gredior, in-gressus sum, in-gredi deponens 3 gå, tåga in i, jfr ingrediens, ingress in-habito 1 bebo in-imicus, i M (in + amicus) ovän, fiende, jfr enemy initium, i N början in-iuria, ae F oförrätt in-numerabilis, e otalig, oräknelig inopia, ae F hjälplöshet in-ordinatus, a, um oordnad, förvirrad in-scribo, in-scripsi, in-scriptum 3 skriva in, inrista, sätta som inskrift in-sero, in-serui, in-sertum 3 infoga, lasta in insula, ae F ö intel-lego, intel-lexi, intel-lectum 3 förstå, jfr intelligens intel-ligo, se intellego inter (prep. med ack.) mellan, bland, (om tid) under, jfr fra. entre interdum ibland interea (adv.) under tiden inter-fector, oris M mördare inter-ficio, inter-feci, inter-fectum 3B döda inter-rogo 1 fråga intra (prep. med ack.) innanför, inom intro 1 träda in, beträda, gå in i intro-eo, intro-ii, intro-itum, intro-ire (oregelb.) gå in intro-itus, us M ingång(stext) intro-mitto, intro-misi, intro-missum 3 släppa in in-ultus, a, um ostraffad in-vado, in-vasi, in-vasum 3 tåga in, anfalla invenio, in-veni, in-ventum 4 (åter)finna, jfr eng. invention investigo 1 spåra upp invito 1 inbjuda (som gäst), jfr invitera invitus, a, um mot sin vilja, motvillig, ovillig invidia, ae F avund(sjuka) in-voco 1 anropa, åkalla in-volvo, in-volvi, in-volutum 3 rulla in iocus, i M skämt ipse, ipsa, ipsum själv, gen. ipsíus, dat. ipsi ir-rideo, ir-risi, ir-risum 2 (in+rideo 2) håna ira, ae F vrede iratus, a, um vred, vredgad irrisor, oris M förhånare ir-ruo, ir-rui, - 3 störta fram is, ea, id han, hon, den, det, denne, gen. eius, dat. ei iste, ista, istud denne, den där, gen. istíus, dat. isti ita så, på så sätt itaque således, alltså, därför iter, itineris N väg, resa, iter facere resa, jfr eng. itinerary iubeo, iussi, iussum 2 befalla iucundus, a, um angenäm, behaglig, underbar Iudaeus, i M jude iudex, icis M (ius + dicere) domare iudico 1 döma iugulum, i N hals iungo, iunxi, iunctum 3 förena, jfr eng. junction och sv. konjunktion = "föreningsord". Iunius (mensis) månaden juni, iunius, a, um är adjektiv: hörande till månaden juni Iuppiter, Iovis M Juppiter iurgium, i N gräl iussus, us M befallning, meo iussu på min befallning iuvenis, e ung; iuvenis, is M yngling iuventus, iuventutis F ungdom iuvo 1 hjälpa iuxta (prep. med ack.) bredvid kal. = kalendae, arum F (plurale tantum) den första dagen (i månaden) Kyrios grek. Herre; Kyrie vokativ. Grek. adj. kuriako/n ’det som tillhör Herren’ har blivit sv. kyrka, eng. church och ty. Kirche labellum, i N läpp, diminutiv till labrum laboro 1 arbeta labor, oris M arbete, gärning labor, lapsus sum, labi deponens 3 glida laboriosus, a, um (labor, oris arbete) arbetsam, strävsam labrum, i N läpp lacero 1 sönderslita lacrima, ae F tår lacrimosus, a, um (lacrima, ae tår) sorglig, tårfylld lactuca, ae F sallad lacus, us M sjö, fra. lac, eng. lake laetitia, ae F glädje laetus, a, um glad lapsus, us m glidande, misstag lassus, a, um trött latens, entis dold, dolsk, som inte är öppen lateo, latui 2 vara fördolt Latinus, a, um latinsk latro, onis M rövare 1. latus, a, um bred 2. latus, lateris N sida, jfr bilateral laurea, ae F lager, lagerkrans laureus, a, um lager-, av lager laus, laudis F beröm, ära, lovsång lavo 1 tvätta, pass. tvätta sig, bada, jfr lavemang, eng. lavatory lectus, i M soffa, säng, bädd legatus, i M underbefälhavare, sändebud legifer, i M lagman lego, legi, lectum 3 plocka, läsa (upp), jfr legend, eng. legible lenis, e mild lente (adv. till lentus) långsamt lentus, a, um långsam leo, leonis M lejon, under medeltiden symbol för djävulen lex, legis F lag, jfr legal libens, entis villig libenter (adv. till libens) gärna 1. liber, libera, liberum fri 2. liber, libri M bok, jfr fr. livre, eng. library liberalis, e frikostig, ädel, älskvärd libero 1 befria libet, libuit (opers.) det lyster, behagar licet, licuit (opers.) det är tillåtet, alicui för någon ligneus, a, um av trä (lignum, i N trä) lignum, i N trä limes, limitis, M gränslinje, jfr eng. limit lingua, ae F språk linter, tris F båt littera, ae F bokstav, pl. brev, studier, litteratur, handlingar, jfr litteratur, illitterat, eng. letter, fra. lettre litus, litoris N strand locus, i M plats, plats, plur. loca, orum N (= platser i naturen, en trakt) eller loci, orum M (+ ställen i böcker) longe (adv. till longus) långt borta longinquus, a, um långt bort belägen, avlägsen longus, a, um lång loquor, locutus sum, loqui deponens 3 tala, jfr eloquent luceo, luxi, - 2 (lux, lucis F ljus) lysa lucerna, ae F lampa ludo, lusi, lusum 3 leka ludus, i M eg. spel, lek, offentligt skådespel, skola luna, ae F måne, jfr fra. lune lupus, i M varg lux, lucis F ljus, ante lucem före gryningen luxus, us M lyx, slösaktig prakt luxuriose (adv. till luxuriosus) lyxigt,"i sus och dus" Macedonia, ae F Makedonien machina, ae F maskin madidus, a, um våt, fuktig; vino madidus drucken maecenas, maecenatis M mecenat maestitia, ae F sorg, smärta magis mer magister, tri M, lärare, magister (akademisk titel) magistra, ae F lärarinna magistratus, us M ämbetsman magnificus, a, um, magnificentior, magnificentissimus (oregelb. komparation) ståtlig magnitudo, dinis, F storlek magnopere (adv.) i hög grad magnus, a, um, maior, maximus stor majalis, e (Maius maj) ’som blommar i maj’; convallaria majalis liljekonvalje maior, maius större, jfr majoritet male adv. dåligt male-dico, male-dixi, male-dictum 3 tala illa om, maledicere alicui tala illa om någon maledictus, a, um fördömd, förbannad malum, i N äpple malus, a, um ond; malum, i N olycka mamma, ae F bröst mandatum, i N uppdrag, befallning manduco 1 äta, jfr fra. manger mane om morgonen, tidigt maneo, mansi, mansum 2 vara kvar, stanna, återstå manus, us F hand mare, maris N hav margarita, ae F pärla maritus, i M make, äkta man, jfr fra. mari marmoreus, a, um av marmor, marmor- Martius, a, um tillhörig Mars, Martis (krigsguden): campus Martius Marsfältet mater, matris F moder mathematicus, a, um matematisk mausoleum, mausolei N gravbyggnad, urspr. en gravvård över kung Mausolos i Mindre Asien maxime (adv.) maximalt, mycket högt maximus, a, um, störst, äldst meatus, us M gång medicus, i M läkare medius, a, um mellerst, mitterst: in medio atrio i mellersta (delen av) atriet, mitt i atriet melior, melius bättre, jfr fra. meilleur membrum, i N lem, medlem, jfr eng. member memoria, ae F minne, jfr eng. memory mens, mentis F sinne, själ, jfr mental mensa, ae F bord: mensa prima huvudrätten, mensa secunda efterrätten mensis, is M månad mercator, oris M köpman, jfr merkantil mercennarius, i M daglönare meretrix, icis F älskarinna mergo, mersi, mersum 3 doppa, dränka, eng. merge; i passivum sjunka meridies, meridiei M middag (media + dies blir genom dissimilation *meria dies), jfr meridian meritum i N förtjänst metallum, i N metall metus, us M fruktan, metu alicuius av fruktan för någon meus, a, um (possessivt pron.) min mi vokativ av meus miles, militis M soldat, riddare, jfr militär, militant minimus, a, um minst minister, tri M tjänare minor, minatus sum, minari deponens 1 hota, följs av ack. med infinitiv miror, miratus sum, mirari deponens 1 undra (på) mirus, a, um underlig, sällsam miser, misera, miserum eländig, olycklig, jfr miserabel, misär misericordia, ae F medlidande mitto, misi, missum 3 sända, skicka modo (adv.) blott., endast; modo ... modo än ... än; non modo ... sed etiam inte blott ... utan även modus, i M mått, gräns, sätt moenia, ium N (pl. tantum) befästningsverk, försvarsmur molestus, a, um besvärlig molior, molitus sum, moliri deponens 4 sätta i gång Moneta, ae F mynt, också tillnamn för Juno, jfr eng. money moneo, monui, monitum 2 erinra, uppmana, säga till, varna mons, montis M berg, kulle, jfr fra. mont monstro 1 visa, jfr demonstrera monumentum, i N minnesmärke mora, ae F dröjsmål, uppskov morbus, i M sjukdom, jfr morbid mordeo, momordi, morsum 2 bita morior, mortuus sum, mori deponens 3B dö mors, mortis F död, jfr mortalitet morsus, us M (mordeo 2 bita) bett mortuus, a, um (mors, mortis F död) död mos, moris M sed moveo, movi, motum 2 röra, jfr motion mox snart munio 4 befästa mula, ae F mulåsna mulier, mulieris F hustru, fru, kvinna mulio, onis M mulåsnedrivare multitudo, dinis F mängd multus, a, um mången, plur. många mundus, i M värld munus, muneris N gåva, tjänst murus, i M mur musculus, i M muskel muto 1 ändra nam (konjunktion) ty, nämligen narro 1 berätta, följs av ack. med infinitiv nascor, natus sum, nasci deponens 3 födas nato 1 simma natura, ae F naturen, jfr nascor natus, a, um född, gammal nauta, ae M sjöman, jfr nautisk navalis, e (navis skepp) skepps-, sjö- navigo 1 (navis, is F skepp) segla navigabilis, e (navigo 1 segla) segelbar, farbar navis, is F skepp; navis longa krigsfartyg (eg. långskepp), jfr eng. navy 1. ne (negation vid konjunktiv i huvudsats) ej, icke; ne ... quidem inte ens 2. ne (konjunktion i avsiktsbisats eller objektsbisats) för att inte, resp. att inte 3. ne (enklitisk frågepartikel) om, huruvida (i indirekt frågesats), översätts ej i direkt frågesats; ne ... an om ... eller (i indirekt frågesats) Neapolis, is (i-stam) Neapel; Neapoli abl. loci , på grek. betyder namnet Nystad Neapolitanus, a, um neapolitansk, belägen vid Neapel nec (neque) och inte, men inte; nec ... nec (neque ... neque) varken ... eller necesse est det är nödvändigt necessarius, a, um nödvändig, behövlig necessitas, atis F nödvändighet, nödtvång neco 1 döda, mörda negligentia, ae F likgiltighet nego 1 förneka negotium, i N syssla, sak, affär, jfr eng. negotiation, negociate nemo ingen, gen. saknas, dat. nemini nemorosus, a, um befintlig i lund; anemone nemorosa vitsippa nemus, nemoris N lund neque se nec ne-queo, ne-quivi (oregelb.) inte kunna ne-scio 4 (ne + scio) inte veta, vara okunnig neuter, tra, trum ingendera, ingen nihil (proN) eller nil ingenting, inte någonting, intet, inte något, jfr nihilism niger, nigra, nigrum svart, mörk, jfr neger nimis alltför, särdeles nisi om inte, (efter negation) utom; non nisi endast niteo, nitui 2 glänsa nix, nivis F snö nobilis, e ryktbar, förnäm, subst. ädling, jfr nobel; hepatica nobilis blåsippa nobiscum (= cum nobis) med oss noceo, nocui, nocitum 2 skada noli, nolite imperativ av nolo, används när imperativ negeras: noli me tangere rör mig inte nolo, nolui, nolle (non+volo) inte vilja nomen, nominis N namn; nomine (eg. med hänsyn till namnet) med namnet, jfr nominera non inte nondum (adv.) ännu icke nosco, novi, notum 3 lära känna, erfara noster, nostra, nostrum (poss. pron.) vår nota, ae F märke notarius, i M skrivare notitia, ae F kännedom, bekantskap noto 1 sätta märke på, anteckna notus, a, um känd, bekant nox, noctis F natt, jfr nocturne nubo, nupsi, nuptum 3 (om kvinna) gifta sig med, följs av dat. nudus, a, um naken, bar nullus, a, um ingen, jfr noll; geN nullíus num frågepartikel månne?, väl icke? Num antyder, att man väntar nekande svar (inte tror på sin förmodan) numero 1 räkna numerus, i M antal nummus, i M penning numquam aldrig nunc nu nuper nyss nux, nucis F nöt, jfr nuclear (power) ob (prep. med ack.) på grund av, för ... skull obduro 1 hålla ut, vara hård, jfr durus hård ob-eo, ob-ii, ob-itum, ob-ire dö obscurus, a, um mörk; obscurum mörkret observo 1 iaktta, jfr observera obses, obsidis M el. F gisslan ob-sideo, ob-sedi, ob-sessum 2 belägra ob-tineo, ob-tinui, ob-tentum 2 vinna, få, jfr eng. obtain, fra. obtenir ob-volvo, ob-volvi, ob-volutum 3, inlinda, täcka, jfr involvera occasio, onis F tillfälle 1. oc-cido, oc-cidi, oc-cisum 3 (ob + caedo 3 fälla) hugga ned, döda 2. oc-cido, oc-cidi, - 3 (ob+cado falla 3) falla, stupa, (om solen) gå ned occupatus, a, um upptagen, ständigt sysselsatt, eng. occupied, fr. occupé occupo 1 besätta, intaga oceanus, i M hav oculus, i M öga, jfr okulär odiosus, a, um förhatlig, vedervärdig odium, i N hat odor, oris m lukt, odör of-fero, ob-tuli, ob-latum, of-ferre (oregelb.) erbjuda, bära fram of-fertorium, i N sång under det att man bär fram brödet och vinet officium, i N tjänst, plikt, syssla, uppdrag ohe (interjektion) stopp! oleo, olui, - 2 lukta olim fordom, en gång, sedan lång tid tillbaka olus, oleris N grönsak, ört omen, inis N förebud omnis, e varje, hel, all omnium (vid superlativ) allra onerarius, a, um last- (onus, oneris N last, börda); navis oneraria lastfartyg onus, oneris N börda oportet, oportuit 2 (opers.) det är tillbörligt oppidum, i N (landsorts)stad op-pressus, a, um förtryckt op-primo, op-pressi, op-pressum trycka ned, förtrycka opto 1 önska opulentus, a, um rik opus, operis N arbete, verk, bokverk, byggnadsverk orator, oris M talare oratio, onis F tal; orationem habere hålla tal orbis, orbis M cirkel, krets, värld ordo, dinis M ordning, rad, skara Oriens, entis (= ’den uppgående’ solen) Orienten, dvs. Syrien och Egypten orientalis, e österländsk; papaver orientale eldvallmo orior, ortus sum, oriri deponens 4 gå upp ornatus, a, um prydd orno 1 utrusta, förse, pryda oro 1 bedja (eg. tala) os, oris N mun os, ossis N (skelettets) ben osores pl. hatare, ’de som hatar oss’ ostendo, ostendi, ostentum 3 visa, jfr ostentativt ostiarius, i M portvakt (ostium, i N ingång) ostium, i N mynning (os, oris N mun) otium, i N ledighet, fritid, ledig tid ovis, is F får, lamm ovum, i N ägg, jfr oval, ovarium paco 1 (pax, pacis F fred) tvinga till fred pactum, i N överenskommelse, jfr pakt paedagogus, i M ledsagare, slav som följde sin herres barn till skolan eller idrottsplatsen paene (adv.) nästan paeninsula, ae F (paene = nästan) halvö paenula, ae F reskappa, stort tygstycke med hål för huvudet ( en regnkrage) palam (adv.) öppet Palatinus, a, um palatinsk, adj. till Palatium, jfr sv. palats pallidus, a, um blek palus, udis F träsk, sumpmark paluster, tris, tre (palus, paludis F träsk,) träsk- panis, is M bröd, jfr panera, fra. pain (riche) pannus, i M tygstycke Pántheon (grek.) tempel för alla gudar, jfr panteism papaver, eris N vallmo, papaver somniferum opievallmo par, paris lik, jämlik, likställd paratus, a, um beredd, redo Parca, ae F ödesgudinna. Dessa var enligt myten tre: Clotho, Lachesis och Atropos parco, peperci, - 3 skona, följs av dat. parens, entis M och F fader, moder, jfr eng. fr. parents pareo, parui 2 lyda paries, parietis F vägg pario, peperi, partum 3B föda, skapa paro 1 göra i ordning, utrusta, förbereda, jfr preparera pars, partis F del; pl. även roll, uppgift parvulus, a, um (diminitivum till parvus) liten; substantiverat mask. liten pojke, i pl. = barn, jfr parvel parvus, a, um liten pasco, pavi, pastum 3 utfordra, släppa på bete, valla, beta, jfr pastor (eg.=herde) passer, eris M sparv pastor, oris M herde, kyrkoherde pater, patris M fader patior, passus sum, pati deponens 3 lida, utstå, jfr patient; perfekt part. passus = efter att ha utstått... patria, ae F fädernesland patronus, i M förespråkare paulum (adv. till paulus) en liten stund pauper, pauperis fattig pavo, onis M påfågel pax, pacis F fred, frid, jfr pacifist, eng. peace peccatum, i N synd pecco 1 synda pecunia, ae F pengar pendeo, pependi, - 2 hänga, bero per (prep. med ack.) genom, över, under (om tid) per-ago, per-egi, per-actum 3 driva igenom, fullborda, tillbringa per-cipio, per-cepi, per-ceptum 3B förstå, jfr perception per-do, per-didi, per-ditum 3 förgöra, förlora peregre (adv.) utomlands per-eo, per-ii, per-itum, per-ire (oregelb.) dö, gå under, förgås, jfr eng. perish perennis, e (per+ annus) varaktig, evig, jfr perenn per-ficio, per-feci, per-fectum 3B helt genomföra, fullborda pergo, per-rexi, per-rectum 3 fortsätta peritus, a, um kunnig, skicklig, alicuius rei i fråga om något periculum, i N fara, jfr fra. péril per-maneo, per-mansi, per-mansum 2 förbli, bestå pernocto 1 (nox, noctis F natt) övernatta perpetuus, a, um ständig, oavbruten per-terreo, per-terrui, per-territum 2 förskräcka pertinax, acis envis, ihållande per-venio, per-veni, per-ventum 4 komma fram, anlända pes, pedis M fot (även som måttsord), jfr pedal, eng. pedestrian peto, petivi, petitum 3 uppsöka, anfalla, begära, jfr petition, petita petra, ae F klippa Pharsalus, i F stad i Tessalien Philippi, orum M plur. Filíppi, stadsnamn philosophus, i M filosof, lärd man pictor, oris M (pingo 3) målare pictura, ae F (pingo 3) tavla, eng. picture pietas, atis F fromhet, barmhärtighet pignus, pignoris N (under)pant, bekräftelse pingo, pinxi, pictum 3 måla, jfr eng. picture piper, piperis N peppar piscina, ae F eg. fiskdamm (piscis, is M fisk), bassäng piscis, is M fisk pius, a, um from, trofast, barmhärtig placeo, placui, placitum behaga, följs av dat. placidus, a, um lugn, stilla plaga, ae plåga, slag, sår, hugg planta, ae F planta, växt plebs, plebis F (det lägre) folket, plebejerna plenus, a, um full, fylld, med abl. eller gen. = ’full av’ eller ’med något’, jfr fra. plein; plenum fullt (bevistat sammanträde), in pleno i sin helhet plerúmque (adv.) mestadels 1. Plinius, Gaius Caecilius Plinius Secundus, kallad Plinius den yngre, författare (ca 61 - 113 e. Kr.) 2. Plinius, Gaius Plinius Secundus, kallad Plinius den äldre, romersk naturforskare (23-79 e. Kr.) ploro 1 gråta, jfr fra. pleurer plumbum, i N bly, jfr plomb plures, a flera (komparativ till multus) plus (adv.) mer (komparativ till multum) plurimus, a, um flest (superlativ till multus); plurimi, ae, a de flesta, en stor mängd poculum, i N bägare poena, ae F straff pomum, i N frukt, i synnerhet äpplen och päron pono, posui, positum 3 sätta, ställa, lägga, jfr position, deponera pons, pontis M bro pontifex, pontificis präst Pontus, i M hav, Svarta havet, landet vid Svarta havet populus, i M folk porcus, i M svin, jfr eng. pork porta, ae F port portio, onis F del, andel porto 1 bära, jfr import, export, eng. porter posco, poposci, - 3 fordra, kräva pos-sideo, pos-sedi, pos-sessum 2 äga 1. post (adv.) senare, aliquot annis (= måttets abl.) post några år senare 2. post (prep. med ack.) efter, bakom peristylum, i N peristyl, pelargård postea (adv.) senare posterus, a, um följande postquam (temporal konjunktion) sedan, efter det att postremo (adv.) slutligen, till slut postridie (posterus+dies) följande dag, dagen efter postulo 1 fordra potens, entis mäktig potestas, atis F makt, välde, myndighet prae-fero, prae-tuli, prae-latum (oregelb.) bära framför sig, låta bära framför sig praebeo, praebui, praebitum 2 framräcka, ge, erbjuda praeco, onis M härold praegnans, antis havande praesepium, i N krubba praesertim särskilt praeses, praesidis, M ledare, styresman prae-sto, prae-stiti, prae-stitum (prae-statum) 1 fullgöra, jfr prestera, praestare alicui aliqua re överträffa någon i någon sak prae-sumo, prae-sumpsi, prae-sumptum 3 på förhand (an)ta, förmoda praeter-eo, praeter-ii, praeter-itum, praeter-ire (oregelb.) gå förbi, gå till ända, jfr tempus praeteritum prandeo, prandi, pransum 2 frukostera, äta frukost prandium, i frukost pratensis, e (pratum, i N äng) ängs- pratum, i N äng preces, precum F pl. böner primas, atis M kyrkans ledare, förman primo (adv.) först primogenitus, a, um förstfödd primulus, a, um allra först primum (adv.) för första gången, först primus, a, um först, primi magistri elementarlärarna princeps, cipis M (den) främst(e), ledare, furste, kejsare, jfr prins prior, prioris tidigare, föregående prius (adv.) förr priusquam (temporal konjunktion) innan privatus, a, um egen, enskild, privat pro (prep. med abl.) framför, för, i stället för, såsom pro-cedo, pro-cessi, pro-cessum 3 gå framåt, skrida fram procella, ae F storm prodigus, a, um slösaktig prodigium, i N förebud, järtecken proelium, i N strid pro-fero, pro-tuli, pro-latum, pro-ferre (oregelb.) bära framåt, skjuta (fram) pro-ficiscor, pro-fectus sum, pro-ficisci deponens 3 bege sig i väg, resa pro-fiteor, pro-fessus sum, pro-fiteri deponens 2 förklara, förkunna, erbjuda profundus, a, um djup pro-gredior, pro-gressus sum, pro-gredi deponens 3 gå fram, ge sig i väg, jfr progressiv pro-iicio, pro-ieci, pro-iectum 3 (pro + iacio 3B) kasta fram, locka fram, jfr projektor pro-mitto, pro-misi, pro-missum 3 lova, följs av dat. pro-moveo, pro-movi, pro-motum 2 föra fram pronuntio 1 kungöra, tillkännage; följs av ack. med infinitiv 1. prope (prep. med ack. ) nära 2. prope (adv.) nära, nästan propero 1 skynda propino 1 dricka till, servera propius (adv.) närmare (komparativ till adv. prope nära) proprius, a, um egen, enskild, personlig propter (prep. med ack.) på grund av, för ... skull pro-scribo, pro-scripsi, pro-scriptum 3 proskribera, dödsdöma. proscriptio, onis F proskription, upprättande av listor över dödsdömda pro-silio, pro-silui, - 4 (salio 4) hoppa fram, rusa fram pro-spicio, pro-spexi, pro-spectum 3B se fram mot, ha utsikt mot pro-sterno, pro-stravi, pro-stratum 3 slå till marken pro-sum, pro-fui, prod-esse (oregelb.) gagna, följs av dat. pro-tego, pro-texi, pro-tectum 3 framtill täcka, skydda, jfr protektionism provincia, ae F provins, verksamhetsområde proximus, a, um närmast (superlativ till propinquus), jfr approximera prudens, entis klok publicus, a, um allmän, offentlig, stats-; res publica den offentliga saken, staten puer, pueri M pojke pueritia, ae F barndom pugna, ae F strid pugno 1 strida, kämpa pulcher, pulchra, pulchrum vacker pulchre (adv. till pulcher) vackert pulso 1 stöta, knacka, bulta, jfr puls, impuls pulsus, us M puls punio 4 straffa purus, a, um ren puto 1 anse, tro Pyrrhus, i kung i Epirus i v. Grekland quadrigae, arum F pl. fyrspann (av hästar), även sing. finns quaero, quaesivi, quaesitum 3 (upp)söka, (efter)fråga qualis, e hurudan, sådan som quam (adv.) huru, hur; quam (efter komparativ) än quamdiu (temporal konjunktion) så länge som quando (kausal konjunktion) eftersom quandoque (adv.) en gång quantum (adv.) hur mycket, så mycket som quantus, a, um hur stor, så stor som quasi liksom, liksom om quattuor fyra que (enklitisk konjunktion) och qui, quae, quod (relativt pronomen) som quia (kausal konjunktion) därför att quicumque, quaecumque, quodcumque vem som helst som quid? (interrogativt pronomen) varför? quidam, quaedam, quiddam/quoddam en (viss), i senlatinet = obest. art.; plur. vissa, några quidem framhävande partikel som kan lämnas oöversatt; quidem ... sed visserligen ... men quietus, a, um lugn, stilla quilibet, quaelibet, quidlibet/quodlibet vem som helst quinquennium, i N (quinque + annus) tid av fem år, jfr decennium 1. quintus, a, um femte 2. Quintus, i M förnamn, quis/qui, qua/quae, quid/quod (indefinit pronomen) någon quis/qui, quae, quid/quod (interrogativt pronomen) vem, vilken, vad quisquam, quidquam (indefinit pronomen) någon quisque, quaeque, quidque/quodque varje, var och en quivis, quaevis, quidvis/quodvis vem som helst 1. quo - eo ju - desto (måttets abl.) 2. quo (interrogativt adv.) vart 3. quo (relativt adv.) dit 1. quod ( kausal konjunktion) därför att 2. quod (explikativt) att, vad det beträffar att quomodo på vilket sätt, hur (abl. modi) quondam (adv.) en gång quoniam (kausal konjunktion) eftersom quoque även 1. quot (interrogativt) hur många 2. quot (relativt) så många som quotidianus, a, um daglig raeda, ae F (fyrhjulig) vagn rana, ae F groda rapax, acis (rapio 3B rycka) glupsk rapio, rapui, raptum 3B rycka, slita rapto 1 (rapio 3B rycka) röva bort rarus, a, um sällsynt, ovanlig ratio, onis F förnuft re-bello 1 åter gripa till vapen, jfr rebell recens, recentis ny receptaculum, i N förvaringsrum, tillflyktsort recito 1 läsa upp, högläsa, jfr recitera re-cipio, re-cepi, re-ceptum 3B (re + capio 3B) återta, mottaga reclino 1 böja tillbaka, lägga ned re-cordor, re-cordatus sum, recordari deponens 1 komma i håg, minnas recte (adv. till rectus) rätt rectus, a, um rät, riktig re-curro, re-curri, re-cursum 3 springa tillbaka reddo, reddidi, redditum 3 återge, återlämna red-eo, red-ii, red-itum, red-ire (oregelb.) gå tillbaka, återvända red-igo, red-egi, red-actum 3 (red + ago 3) återföra, föra tillbaka red-imo, red-emi, red-emptum 3 (red + emo 3) återköpa (från döden), förlösa red-itus, us M återkomst re-fero, re-tuli, relatum, re-ferre (oregelb.) bära tillbaka, jfr referera re-ficio, re-feci, re-fectum 3B (re+facio 3B) reparera reflexus, us M spegelbild refugium, i N tillflyktsort, jfr refuge regina, ae F drottning regio, onis F område, trakt, region regius, a, um kunglig regno 1 härska, vara regent, regera regnum, i N rike rego, rexi, rectum 3 styra, leda re-gredior, re-gressus sum, re-gredi deponens 3 gå tillbaka, jfr regression regula, ae F regel regyro 1 vrida tillbaka religo 1 binda fast reliquiae, arum (pl. tantum) F rester, stoft, jfr relik reliquus, a, um övrig re-linquo, re-liqui, re-lictum 3 lämna (kvar), överge re-maneo, re-mansi, re-mansum 2 stanna kvar, förbli, jfr eng. remain remedium i N botemedel remissio, onis F (re-mitto 3 efterskänka) eftergift, förlåtelse re-pello, re-puli, re-pulsum 3 driva tillbaka repo, repsi, reptum 3 krypa, sakta röra sig, jfr reptil repraesento 1 åskådliggöra, jfr representera reputo 1 överväga, betänka repudio 1 förskjuta, skilja sig från requies, requiei F vila, vederkvickelse re-quiesco, re-quievi, re-quietum 3 vila re-quiro, re-quisivi, re-quisitum 3 (re + quaero 3 söka) (åter) uppsöka, längta efter, sakna res, rei F sak; res publica staten, jfr republik re-scribo, re-scripsi, re-scriptum 3 skriva tillbaka re-sisto, re-stiti, - 3 göra motstånd, kämpa emot, jfr resistent re-spicio, re-spexi, re-spectum 3 se (tillbaka) på respondeo, respondi, responsum 2 svara, följs av ack. med inf. re-surgo, re-sur-rexi, re-sur-rectum 3 (surgo < sub + rego 3) resa sig, uppstå (från de döda) resurrectio, onis F uppståndelse retinaculum, i N (re + tineo 2) lina, rep re-tineo, re-tinui, re-tentum 2 (re + teneo 2) hålla tillbaka, hålla kvar, ej släppa, behålla reus, a, um anklagad, skuldtyngd, skyldig re-venio, re-veni, re-ventum 3 komma tillbaka reverendus, a, um högvördig, vördnadsvärd re-vertor, re-versus sum, re-verti deponens 3 återvända re-vivo, re-vixi, - 3 få liv på nytt rideo, risi, risum 2 skratta, le ripa, ae F flodstrand rivus, i M bäck, å rogo 1 tillfråga, bedja rogus, i M likbål, brasa, eld Roma, ae F Rom; Romae (lokativ) i Rom, Romam (riktningsack.) till Rom, Roma (separativ abl.) från Rom Romanus, a, um romersk, substantiverat romare rosa, ae F ros rostrum, i n, skeppsramm ; rostra, orum talarstolen på Forum, Rostra, som var prydd med erövrade skeppsrammar rota, ae F hjul rotundifolius, a, um (folium, i N blad) med runda blad; campanula rotundifolia liten blåklocka rotundus, a, um rund rubeo, rubui, - 2 vara röd, rodna ruber, rubra, rubrum röd, jfr rubrik, rubin Rubicon, onis M ett vattendrag, gräns mellan Gallia Cisalpina och det övriga Italien rursus åter, igen rusticus, a, um (rus, ruris N land) lantlig, på landet, lant-, enkel saccharum, i N socker sacer, sacra, sacrum helig, helgad sacerdos, otis M el. F präst Sacra via gatunamn i Rom sacrifico 1 (sacer + facio 3B) offra sacrificium, i N offer, jfr sacrifice saeculum, i N sekel saepe ofta saeptum, i N skiljevägg saginatus, a, um gödd sagino 1 göda saluto 1 hälsa (på) salus, salutis F hälsa, hälsning, välgång, jfr salut; salutem alicui dicere hälsa någon salvator, oris M räddare salve, salvete 2 (hälsningsord i imperativ), var hälsad(e) salveo, - , - , 2 vara frisk, må väl salvo 1 göra frisk, frälsa, rädda salvus, a, um bevarad, välbehållen sanctifico 1 göra helig, helga sanctus, a, um helig, subst. helgon sanguis, sanguinis M blod sano 1 bota, läka, hela sanus, a, um sund sapio, sapii, - 3 ha förstånd, perfekt: vara klok sarcina, ae F packning, utrustning satis nog, tillräckligt, rätt, ganska, jfr eng. satisfy Saturnus, i såningsgud, till vars ära romarna i december firade en fest, Saturnalia, där man bl. a. gav varandra gåvor, jfr våra julseder saxum, i N sten scandalizatus bringad på fall, misstänkt scandalizo 1 förorsaka anstöt (scandalum, i N skandal) scando, scandi, - 3 stiga , kliva scelestus, a, um (scelus, eris N brott) lastbar, brottslig scelus, sceleris N brott schola, ae F skola scintilla, ae F gnista scio 4 veta, ha kunskap, jfr eng. science; följs av ack. med infinitiv scribo, scripsi, scriptum 3 skriva scriptor, oris M skrivare, författare scutella, ae F fat se (pronomen, ack. o. abl.) sig; secum (cum är här enklitiskt) = cum se secundum (prep. med ack.) längs, utmed secundus, a, um den andre sed men, (efter negation) utan sedeo, sedi, sessum 2 sitta semel en gång semen, inis N frö, säd, efterkommande, jfr insemination semper alltid sempiternus, a, um (semper alltid) evig senator, oris M (senex, senis) senator senatus, us M (senex, senis) senat, senatssammanträde senectus, senectutis F (senex, senis) ålderdom senex, senis gammal, substantiverat: gubbe, jfr senil senior, senioris (komparativ till senex) äldre sententia, ae F mening, jfr sentens sentio, sensi, sensum 4 känna, märka, följs av ack. med infinitiv sepelio, sepelivi, sepultum 4 begrava septimum (adv.) för sjunde gången 1. septimus (ordningstal) sjunde 2. Septimus förnamn septuagesimus, a, um sjuttionde sepulchrum, i N grav sequestro 1 skilja sequor, secutus sum, sequi deponens 3 följa serenitas, atis F, renhet, klarhet serenus, a, um klar, solig, molnfri sermo, onis M tal, jfr eng. sermon predikan sero (adv.) sent servator, oris M bevarare, beskyddare servo 1 förvara, bevara sextum (adv.) för sjätte gången si om Sibylla, ae hednisk sierska sic (adv.) så, sålunda sicut såsom, liksom sido, sedi, sessum 3 sätta sig signatus, a, um förseglad signifer, signiferi M teckenbärare signo 1 förse med tecken, (ut)märka, prägla, jfr eng. sign signum, i N tecken silentium, i N tystnad, jfr eng. silence sileo, silui, - 2 vara tyst, tiga siliqua, ae F fruktskida silva, ae F skog silvester, silvestris, silvestre skogs- similis, e lik, likartad simplicitas, atis F enfald, enkelhet simul samtidigt, på en gång sincerus, a, um ren sine (prep. med abl.) utan singulus, a, um en i sänder, var och en sinister, sinistra, sinistrum vänster; a sinistra parte från vänstra sidan, på vänster hand sitio 4 vara törstig sitis, is F törst; jfr lat. sitire törsta situs, a, um belägen, jfr situation, eng. situated societas, atis F förbund sol, solis M sol solea, ae F sandal soleo, solitus sum halvdeponens 2 bruka, pläga solidus, a, um stark, jfr sv. solid 1. solum (adv.) blott, bara 2. solum, i N mark, jord solus, a, um ensam, gen. solius, dat. soli solvo, solvi, solutum 3 (upp) lösa, försvaga somniferus, a, um (somnus, i M sömn + fero bära) sömngivande somnio 1 drömma somnium, i N dröm somnus, i M sömn sono 1 ljuda sonus, i M ljud spargo, sparsi, sparsum 3 sprida spatium, i N tidrymd species, speciei F sken, syn, synvinkel, art (botaniskt) spectator, oris M åskådare , jfr eng. spectator spectaculum, i N skådespel specto 1 beskåda, åse; spectare ad vetta mot speculum, i N spegel, jfr speculor speja spero 1 hoppas, jfr desperat spes, spei F hopp spiritus, us M ande spiro 1 andas sponte (abl.) frivilligt, av sig själv spumo 1 skumma, porla stannum, i N tenn, jfr stanniol statim på stående fot, genast statua, ae F bildstod, staty status, us M ställning, tillstånd statuo, statui, statutum 3 uppställa, besluta (med infinitiv), jfr statuera exempel, statuter stella, ae F stjärna sterto, - , - 3 snarka stilus, i M skrivstift stimulo 1 stimulera sto, steti, statum 1 stå stola, ae F klädnad stricte (adv. till strictus) noga studeo, studui, - 2 vara ivrig, studera, jfr eng. study, fr. étudier studiosus, a, um intresserad, med gen. ’intresserad av’; studerande studium, i iver, intresse, studium stupeo, stupui, - 2 stå still, häpna suavis, e mild, ljuvlig, angenäm sub (prep. med abl.) under subito plötsligt substantia, ae F förmögenhet, ägodelar suc-curro, suc-curri, suc-cursum 3 (sub + curro 3) hjälpa, följs av dativ suecanus, a, um svensk suecus, i M svensk suf-ficio, suf-feci, suf-fectum räcka till, stå till buds suggestus, us M tribun sum, fui, esse vara summus, a, um högst, högsta delen av: in summa arce högst upp på Arx sumo, sumpsi, sumptum 3 taga (på sig) supero 1 besegra superus, a, um befintlig överst, ovantill boende, den som är i himlen super (prep. med ack.) över superior, ius (komparativ till superus befintlig över) högre belägen, övre supinus, a, um liggande på rygg supplex, licis bönfallande, ödmjuk supplico 1 bönfalla supra (prep. med ack.) ovan, ovanför surgo, sur-rexi, sur-rectum 3 (<sub + rego) stiga upp sus-cipio, sus-cepi, sus-ceptum 3B (sub+capio 3B) åtaga sig, mottaga suspectus, a, um misstänkt habere aliquem suspectum misstänka någon suus, a, um (pron.) sin Swecia, ae F Sverige symphonia, ae F (grek.) musik tabellarius, i M (tabella, ae F liten bräda, skrivelse) , postbud, brevbärare tabula, ae F vaxtavla, lagtavla, räkenskapsbok Tabularium, ii N arkiv, statskansli taceo, tacui, tacitum 2 tiga, förtiga tam (adv.) så tamen (adv.) ändå, dock, likväl tandem (adv.) slutligen, äntligen tango, tetigi, tactum 3 (vid)röra, jfr kontakt tantus, a, um så stor; tantum så mycket taraxacum, i N maskros tardo 1 fördröja, hejda, hindra, jfr fra. retard, eng. retarded tardus, a, um långsam, trög Tartarus, i M helvetet tectum, i N tak, jfr fra. toit templum, i N tempel tempto 1 (annan stavning tento) försöka, fresta, jfr eng. tempt och temptation tenebrae, arum F (pl. tantum) mörker teneo, tenui, - 2 hålla, äga, (inne)ha tener, tenera, tenerum öm, jfr fra. tendre tentatio, onis F försök, prövning, frestelse, jfr tentera ter tre gånger tergo, tersi, tersum 3 torka av, jfr eng. detergent tergum, i N rygg; a tergo eg. från ryggen, bakifrån räknat, baktill terminus, i M gräns, tidpunkt ternus, a, um (distributivt räkneord) tre på varje terra, ae F jord, mark, land, jfr fra. terre terreo, terrui, territum 2 förskräcka, jfr sv. terror terribilis, e förskräcklig terror, oris M skräck tertium (adv.) för tredje gången tertius, a, um (ordningstal) tredje testamentum, i N testamente testis, is M el. F vittne theatrum, i N åskådarplats, teater Theodosius Theodosius, död 395 e. Kr., det romerska rikets siste kejsare. Thessalia, ae F Tessalien Tiberis, is M Tibern timeo, timui, - 2 frukta timidus, a, um rädd timor, oris M fruktan titulus, i M inskrift, rubrik toga, ae F toga (stort tygstycke av ylle som romerska män draperade kring kroppen) tolero 1 uthärda tollo, sus-tuli, sub-latum 3 lyfta upp torqueo, torsi, tortum 2 vrida, jfr tortyr tot (oböjl.) så många totus, a, um hel, gen. totius, dat. toti tracto 1 sköta, behandla tra-do, tra-didi, tra-ditum 3 (trans + do 1) överlämna, berätta, jfr tradera, tradition traho, traxi, tractum 3 draga, släpa Traianus, i kejsare 98 - 117 e. Kr. tra-iicio, tra-ieci, tra-iectum 3B (trans+iacio 3B) föra över trans (prep. med ack.) över, till andra sidan trans-eo, trans-ii, trans-itum, trans-ire (oregelb.) gå över, jfr transitohandel trans-fero, trans-tuli, trans-latum, trans-ferre (oregelb.) föra över, flytta över trans-figo, trans-fixi, trans-fixum 3 genomborra transporto 1 bära över tremendus, a, um fruktansvärd tremo, tremui, - 3 darra tremor, oris M (tremo 3 darra) darrning, bävan tremulus, a, um darrande, jfr populus tremula poppel tribunicius, a, um tillhörig en folktribun tribunus plebis M folktribun tricesimum (adv.) för trettionde gången triclinium, i N matsal (grek. tri- tre + klinä soffa), jfr klinik. tricolor, oris trefärgad trifolius, a, um trebladig; substantiverat trifolium, i N = trebladig växt (folium, i N blad) tristitia, ae F dysterhet, jfr tristess triumphalis, e triumf- triumpho 1 fira triumf triumphus, i M triumftåg triumvir, viri M triumvir, treman, medlem av ett tremannakollegium tuba, ae F basun, trumpet tum (adv.) därpå tumulus, i M kulle, gravkulle, grav tunc (adv.) därefter turba, ae F hop, skara, virrvarr, oro turbulentus, a, um (turba, ae F) orolig, (om vatten) grumlig turpis, e skamlig turris, is F torn Tuscus, a, um etruskisk, etrusker- tutus, a, um trygg, säker tuus, a, um din Tyrrhenus, a, um tyrrhensk, etruskisk 1. ubi (interrogativt adv.) var? 2. ubi (relativt adv.) där, varest 3. ubi (temporal konjunktion) så snart som; följs av lat. perfekt ind. som vid översättning blir sv. pluskv. ubique (adv.) överallt ullus, a, um någon, gen. ullius, dat. ulli Ulpius, a, um släktnamnsadjektiv: kejsar Trajanus hette Marcus Ulpius Traianus ultimus, a, um sist, ytterst, jfr ultimatum ultio, onis F hämnd, straff ultor, oris M hämnare ultra (prep. med ack.) bortom, över umbra, ae F skugga umquam någon gång una (adv.) tillsammans, gemensamt, samtidigt unda, ae F våg unde (adv.) varifrån undique (adv.) från alla håll, på alla håll uniflorus, a, um (flos, floris M blomma) med en enda blomma; campanula uniflora fjällklocka universus, a, um hel, pl. samtliga; universum det hela, världsalltet unus, a, um en, ett, gen. unius, dat. uni Uplandiae, arum upplanden, Uppland urbs, urbis F stad, huvudstad urgeo, ursi, - 2 trycka, pressa, i passivum: tvingas uro, ussi, ustum 3 bränna usque ända 1. ut (komparativt) såsom, liksom; komparativt ut följs av indikativ 2. ut (temporal konjunktion) så snart som; temporalt ut följs av lat perF ind. som översätts med sv. pluskv. 3. ut (konjunktion i avsiktsbisats eller objektsbisats) för att, resp. att 4. ut (konjunktion i följdbisats) så att, observera sic ... ut så ... att uter, utra, utrum vilkendera, vilken (av två), gen. utrius, dat. utri utérque, útraque, utrúmque (pronomen) vardera, båda; ab utraque parte på båda sidor utinam ack om, o att, om... ändå utrimque (jfr uterque båda) från båda sidor, på båda sidor utrum ... an (i indirekta frågesatser där alternativ läggs fram) om ... eller uxor, oris F hustru, eng. uxorious vacuus, a, um tom vado, vasi, - 3 gå, bege sig åstad, jfr invadera vae (interjektion) ve vagor, vagatus sum, vagari deponens 1 ströva omkring, jfr vagabond valde (adv. till validus) väldigt, mycket, i hög grad valedico, valedixi, - 3 säga farväl valeo, valui, - 2 vara stark, må väl, jfr convalescent, invalid; vale farväl valetudo, inis F hälsa, välbefinnande validus, a, um stark, kraftig valvae, arum F pl. dubbeldörr vanitas, atis F tomhet, fåfänglighet varius, a, um brokig, olik, (mång)skiftande, jfr eng. various vasa, orum N pl. kärl: vasa lymphatica lymfkärl vates, is M siare vehemens, entis ivrig, häftig, kraftig veho, vexi, vectum 3 forsla, transportera; i passivum forslas, färdas, åka vel (konjunktion) eller; vel ... vel antingen ... eller velocitas, atis F snabbhet, eng. velocity velox, ocis snabb, jfr velociped (snabbfot) velociter (adv. till velox) snabbt vena, ae F blodåder venatio, onis F jakt, djurfäktning venerabilis, e vördnadsvärd venerandus, a, um vördnadsvärd venia, ae F tillstånd, tillåtelse venio, veni, ventum 4 komma, jfr advent, eng. convent venter, ventris M mage, buk, jfr fra. ventre ventus, i M vind venus, veneris F kärlek, kärleksgudinna, Venus (gudinnenamn) ver, veris N vår verbum, i N ord, jfr verbal, verb veritas, tatis F sanning verso 1 vända, vrida hit och dit versus, us M versrad verto, verti, versum 3 vända, jfr subversiv verus, a, um sann, observera vere (adv.) i sanning, förvisso, vero (adv.) förvisso, i synnerhet, verum (konjunktion) men, och Vespasianus romersk kejsare 69--79 e. Kr. vesper, vesperi afton; vesperi (lokativ) om aftonen vespillo, onis M likbärare Vesta, ae F Vesta, gudinna för härden och den eld som brinner på den vestalis, e helgad åt Vesta; (virgo) vestalis vestal, Vestas prästinna vester, vestra, vestrum (poss. pron.) er vestigium, i N spår vestitus, a, um klädd vestis, is F klädedräkt, kläder vetus, veteris gammal, jfr Vetus (testamentum), veteran via, ae F väg, resväg viator, oris M (via, ae F) vägfarande, resande, vandrare vibro 1 vara i rörelse, vara i gång vicesimus, a, um (ordningstal) tjugonde victor, oris M (vinco 3 segra) segrare victoria, ae F seger, eng. victory victus, a, um (vinco 3 besegra) besegrad vicus, i M gata video, vidi, visum 2 se vigeo, vigui, - 2 vara stark, jfr vigör vigilo 1 vaka vilis, e enkel, billig vincio, vinxi, vinctum 4 binda vinco, vici, victum 3 segra, besegra, jfr Vincent, Victor, Victoria vindico 1 hämnas, skydda, rädda, jfr vendetta vinum, i N vin vir, viri M man vireo, virui, - 2 grönska virgo, ginis F jungfru, flicka vis F kraft, våld (vi abl. sing., vires nom. plur.) visito 1 besöka, jfr visitera, visit vita, ae F liv, jfr vital, vitamin vitium, i N fel vito 1 undvika vitulus, i M (tjur)kalv vivo, vixi, - 3 leva, eng. survive, vivid, fra. vivre vivus, a, um levande vix knappt, knappast vobiscum = cum vobis vocalis, e hörande till rösten (vox, vocis F röst), stäm- voco 1 (vox, vocis F röst) kalla volito 1 flyga fritt 1. volo 1 flyga 2. volo, volui, velle (oregelb.) vilja volumen, inis N bokrulle, jfr volym, voluntas, atis F vilja volvo, volvi, volutum 3 välva, rulla, jfr Volvo votum, i N (tack)offer, vox, vocis F röst, uttalande vulgaris, e allmän vulnero 1 såra, ge ett hugg vulnus, vulneris N sår, hugg vultus, us M ansikte, anletsdrag zoologicus, a, um zoologisk
|
|
|
|