Satsen och dess delar               (i pdf-format)

 

Ackusativobjekt (eller direkt objekt) kallas den satsdel som anger föremålet för eller  resultatet av predikatets verksamhet: Mannen repa­rerar huset. Verb som kan ha ackusativobjekt kallas transitiva: Pojkarna köper en båt. Verb som inte kan ha ackusativobjekt kallas intransitiva: Flickorna simmar snabbt.

Adverbial är bestämningar till verb, adjektiv och adverb och hela satser. Det finns många  slags adverbial, t. ex. rumsadverbial, tidsadverbial: Här simmade han. Pojken kom i går.

Agent bildas med prepositionen av. Det är agenten som utför handlingen i sats med ett  passivt verb: ”Trädet fälls av en kvinna.” Trädet gör ingenting. Det är passivt och verbet har  passiv form.

Attribut är bestämningar till substantiv, t. ex. adjektiv­attribut (den höga masten), genitivattribut (vännens båt), prepositions­attribut (flickan från landet).

Dativobjekt (eller indirekt objekt) är den satsdel som anger åt vem, till vem, för vem  (vad, vilka) handlingen i satsen sker: Mannen bygger ett fritidshus åt sin familj.

Mening är det som i skrift avslutas med stort skiljetecken som punkt, semikolon, frågetecken eller utropstecken.

Passiva verbformer har ändelsen –s: Han jagas. Passiv form kan också bildas genom  omskrivning med hjälpverbet bliva och perfekt particip av huvudverbet: Han blir jagad av  ett lejon. Verb, som har passiv form men aktiv betydelse, kallas deponens (Han andas).

Predikatet i en sats talar om vad som händer eller vad någon gör/är: Flickan rider på sin  vackra häst. Hon är duktig.

Predikatsfyllnad är en komplettering av predikatet. Vissa verb kan inte vara predikat  utan att man säger något mer om dem. Det gäller verb som vara, bliva, heta, kallas: Hon  är en klok kvinna.

Sats är en grupp ord som normalt innehåller subjekt och predikat. En sats som ensam  kan  vara en mening kallas huvudsats: Jag fick en fin present. En sats som inte ensam kan  vara en mening, kallas bisats. Den kan normalt inte stå för sig själv: Pojken bygger  modellflygplan, när han är ensam.

Subjektet i en sats talar om vem, vad eller vilka som gör/är något. Subjektet är ofta  substantiv eller pronomen: Pojken hittar en hundralapp. Han blir förvånad.

 Den Capitolinska varginnan. Etruskisk skulptur från femte

århundradet f. Kr. Läs Alf Henrikson, Antikens historier s. 18