753 f. Kr.

Rom grundläggs enligt myten detta år. År 753 f. Kr är utgångspunkt för romersk tideräkning (ab urbe condita ’från stadens grundläggning’) A.H.II s. 15-18

396 f. Kr.

Den etruskiska staden Veji norr om Rom erövras av romarna. A.H.II s. 46

312 f. Kr.

Via Appia börjar byggas från Rom till Brundisium vid Adriatiska havet. A.H.II s. 60

275 f. Kr.

Krig förs mot Pyrrhus. Grekiska kolonier i Syditalien kuvas av romarna. Från dessa kolonier i söder behärskar romarna nu Italien ända till gränsfloden Rubicon i norr. A.H.II s. 61-63

264-146

f Kr

De tre puniska krigen. Efter det första kriget blir Sicilien år 241 Roms första provins. Under det andra puniska kriget (218-201) tågar Hannibal över Alperna och segrar vid Cannae men besegras vid Zama i Afrika. Efter krigsslutet blir Spanien romersk provins. Efter det tredje puniska kriget förstörs Kartago och provincia Africa bildas. A.H.II s. 64-79

122 f. Kr.

Gracchernas försök till jordreform i Italien misslyckas. Först Tiberius Gracchus, sedan Gaius Gracchus måste offra sina liv för den. Splittring mellan optimater (kämpar för aristokratin och bevarad senatsmakt) och popularer (strider för bl a en jordreform och arbetar mot aristokratin).

73-71 f. Kr.

Spártacus slavuppror. A.H.II s. 121

63 f. Kr.

Ciceros konsulat. Catilinas upprorsförsök. A.H.II s. 129-132

60 f. Kr.

Pompeius, Crassus och Caesar går samman i det första triumviratet (tremannaförbund). A.H.II s. 133-135

58 f. Kr.

Caesar inleder sina erövringar av Gallien. A.H.II s. 138-140

49 f. Kr.

Caesar går över Rúbicon. Inbördeskrig bryter ut mellan Caesar och Pompejus. Pompejus stöds av senatens optimatdel, som fruktar Caesars ökade makt. A.H.II s. 146-147

48 f. Kr.

Caesar besegrar Pompejus vid Farsálos i Nordgrek­land. A.H.II s. 148-156

44 f. Kr.

Caesar diktator på livstid. Han mördas den 15 mars. A.H.II s. 165-171

43 f. Kr.

Konsuln för år 44 Antonius och Caesars adoptivson Octavianus samt Lépidus bildar det andra trium­viratet. Cicero – republikan - förklaras fredlös och dödas under flykt från Rom.

42 f. Kr.

Slaget vid Filippi i Nordgrekland. Caesarmördarna Brutus och Cassius besegras. A.H.II s. 178-181

31 f. Kr.

Öppen brytning mellan Octavianus och Antonius. I slaget vid Actium på Greklands västkust besegras Antonius. A.H.II s. 184-188

27 f. Kr.

Augustus principat. Detta år räknas som kejsar­dömets födelseår. A.H.II s. 191-195

14-37 e. Kr.

Tiberius är förste kejsare av den julisk-claudiska ätten. A.H.II s. 217-224

37-68 e. Kr.

Av samma ätt är Caligula, Claudius (som erövrar Britannien år 43) och Nero (som påstås ha anstiftat Roms brand år 64). A.H.II s. 236-239

69-96 e. Kr.

Flaviska kejsarätten: Vespasianus påbörjar Colos­seum, Titus inviger amfiteatern år 80 och Domi­tianus uppför med anledning av Titus seger över judarna Titusbågen nära Forum Romanum. Palats byggs på Palatinen: domus Flavia. A.H.II s. 261-267

98 e. Kr.

Trajanus kejsare. Erövrar Dacien (nuv. Rumänien). Under hans tid hade romarriket sin största utsträckning: från Spanien i väster till Armenien i öster, från Egypten i söder till Britannien i norr. Forum Trajani med kolonn i Rom. A.H.II s. 270-271

117 e. Kr.

Hadrianus återuppbygger Pantheon i Rom. Han reser mycket i provinserna och samlar kopior av byggnadsverk och annat, som han under sina resor funnit intressanta, i Villa Adriana i Tivoli utanför Rom.

161 e. Kr.

Marcus Aurelius kejsare. ’Filosofen på tronen’, som författar sina Självbetraktelser. Ryttarstaty på Capitolium. A.H.II s. 286-288

193 e. Kr.

Septimius Severus kejsare. Allt fler medborgare i riket får romerskt medborgarskap. Triumfbåge på Forum Romanum i Rom.

211 e. Kr.

Sonen Caracalla efterträder. Mäktiga ruiner av hans termer i Rom.

285 e. Kr.

Diocletianus kejsare. Han söker lösa tronföljds­problemet genom fyra riksdelar och ett fyrkejsardöme: två överkejsare (augustus) och två underkejsare (caesar). En caesar avses efterträda en avliden augustus. A.H.II s. 323-327

306 e. Kr.

Konstantin kejsare. Konstantins triumfbåge och basilika uppförs i Rom. Han gynnar kristendomen, gör Bysantion till ny huvudstad i öst och döper den till Konstantinopel.

395 e. Kr.

Riket delas upp i två självständiga delar, Västrom och Östrom. Det västromerska riket upphör snart på grund av folkvandringarna.

1453 e. Kr.

När turkarna detta år intar Konstantinopel, utplånas det östromerska riket.