LATINSKA BASORD (i pdf-format) |
|
|
|
A B C D E F G H I K L M N O P Q R S T U V Z
Ser tecknen konstiga ut? Klicka här. ā (ej framför vokalljud), ăb, abs (endast framför t) från, av (prep. med abl.) ab-ĕo, ab-ĭi, ab-ĭtum, ab-īre (oregelb.) gå bort ab-horreo, ab-horrui, - 2 avsky ab-nuo, ab-nui, - 3 vägra, vara avvisande ab-sens, sentis frånvarande, jfr eng. absent ab-solvo, ab-solvi, ab-solūtum 3 frikänna, förlåta, jfr absolution ab-sorbeo, ab-sorbui, - 2 uppsluka ab-sum, ā-fui, ab-esse (oregelb.) vara borta absurdus, a, um orimlig ab-undo 1 ha överflöd på (följs av abl.), jfr abundans ăc (konjunktion, = atque) och acadēmĭa, ae (grek.) F akademi, universitet ac-cēdo, ac-cessi, ac-cessum 3 (ad+cedo 3) gå (till) ac-cepto 1 (ad + capto 1) gå med på, jfr acceptera ac-cĭdo, ac-cĭdi (ad + cado 3) hända, inträffa, jfr eng. accident ac-cĭpio, ac-cēpi, ac-ceptum 3B (ad + capio 3B) mottaga ac-clīnis, e (ad + clīnis framåtlutad) böjd ac-cŭbo 1 ligga till bords ac-cumbo, ac-cubui, ac-cubĭtum 3 lägga sig till bords ac-curro, ac-curri, ac-cursum 3 (ad + curro 3) springa till mötes, skynda till ācer, ācris, ācre skarp, duktig Achaía, ae F Grekland (ch motsvarar vårt k-ljud) Actium, i N udde på Greklands västkust, apud Actium ’vid Actium’ actum, i N handling (perfekt particip) acustĭcus, a, um hörande samman med hörseln, hörsel- acūtus, a, um skarp ăd (prep. med ack.) till, vid ad-dictus, a, um (ad + dico 3 säga ja till) dömd till, följs av dat. ad-dūco, ad-duxi, ad-ductum 3 tillföra, föra fram ad-ĕo, ad-ĭi, ad-ĭtum, ad-īre (oregelb.) gå till, besöka ad-eo (adv.) så, till den grad ad-haereo, ad-haesi, ad-haesum hänga sig vid ad-hortor, ad-hortātus sum, ad-hortāri deponens 1 uppmana ad-hūc (adv.) ännu, hittills ad-iăceo, ad-iacui, - 2 ligga intill ad-im-pleo 2 uppfylla ad-ĭmo, ad-ēmi, ad-emptum 3 borttaga; adimĕre alicui aliquid beröva någon något ad-iŭvo 1 hjälpa ad-mīror, ad-mirātus sum, ad-mirāri deponens 1 beundra, jfr eng. admire ad-moneo, ad-monui, ad-monĭtum 2 påminna (ack. med inf.), förmana (ut, ne) ad-ōro 1 tillbedja, eng. adore adolescens, entis ung, även adulescens, entis ad-opto 1 adoptera ad-sum, ad-fui (af-fui), ad-esse vara närvarande, (om tid) vara inne, nalkas ad-vĕnio, ad-vēni, adventum 4 anlända, komma till, jfr advent ad-versarius, i M fiende aedes, is F tempel, i pl. hus aedificium, i N hus, hem, byggnad, jfr fra. édifice aedifĭco 1 (aedes + facio 3B) bygga Aegyptus, i F Egypten Aenēas, ae M (grek.) trojansk hjälte aequālis, e jämnårig, styr dativ (= med), jfr ekvation, eng. equal aeque (adv. till aequus jämn, skälig) lika aequus, a, um jämn, skälig aër, aëris M luft, himmel aerarium, i N (aes, aeris N koppar) statskassa aes, aeris N koppar aestas, ātis F sommar aetas, ātis F ålder, tid(evarv) aeternĭtas, ātis F evighet aeternus, a, um evig af-fĕro, at-tŭli, al-lātum (oregelb.; ad+fero) bära med, medföra af-fĭcio, af-fēci, af-fectum 3B (ad + facio 3B) förse, behandla, afficere aliquem cladibus tillfoga någon nederlag af-firmo 1 (ad + firmo 1) försäkra, eng. affirm ăger, ăgri M åker, fält agnus, i M lamm ăgo, ēgi, actum 3 handla, (be)driva, göra, (om tid) tillbringa agricŏla, ae M bonde aio 3 (ofullst.) säga albus, a, um vit alea, ae F tärning ălĭbi på annat ställe ăliēnus, a, um främmande, en annans ălimentum, i N näring, proviant ăliquamdiu (adv.) en stund, rätt länge ăliquot (oböjl.) några ălius, a, ud en annan, pl. andra; alius ... alius en ... den andre al-lĕgo, al-lēgi, al-lectum (till)välja Albis, is M Elbe alter, altera, alterum den ene ... den andre (av två), jfr alternativ, alternera, fra. autre altus, a, um hög, djup , jfr altan amabĭlis, e älskvärd, älsklig ambŭlo 1 vandra, gå, promenera, jfr ambulera, ambulans amīcus, i M vän ā-mitto, a-mīsi, a-missum 3 förlora ămo 1 älska amoenus, a, um (natur)skön, vacker ămor, amōris M kärlek amphitheātrum, i N amfiteater (eg. dubbelteater som bildar en ellips) amplius, a, um (adv.) vidare, längre; (vid räkneord) mer än anemóne F, grek. nom. (grek. anemos vind) ’vindblomma’; kallas i ty. Windröschen, i eng. ibland windflower angĕlus, i M ängel anĭma, ae F själ anim-ad-verto, anim-ad-verti, anim-ad-versum 3 (animum+ad+verto 3 eg. vända sinnet till) märka, observera ănĭmal, ālis N djur ănĭmālis, e djur- ănĭmus, i M sinne, själ anniversarius, a, um årlig (annus, i M år) an-nŏto 1 (ad + noto 1) anteckna annus, i M år, jfr fra. année 1. ante (adv.) tidigare, förut 2. ante (prep. med ack.) före, framför ante-cēdo, ante-cessi, ante-cessum 3 gå före antiburschius, i M studentfiende Antonīnus Pius romersk kejsare 138-161 e. Kr. anŭlus, i M (signet)ring apĕrio, aperui, apertum 4 öppna, jfr fra. apéritif och ouvrir aper, apri M vildsvin apertus, a, um öppen Apollo, Apollĭnis Apollon ap-păro 1 (ad + paro 1) anordna, iordningställa, jfr apparat ap-pareo, ap-parui, - 2 visa sig, uppenbaras 1. appello 1 kalla, jfr fra. appeller 2. ap-pello, ap-pŭli, ap-pulsum 3 driva till, låta landa ap-pōno, ap-posui, ap-posĭtum 3 (ad + pono) sätta fram, servera ap-porto 1 (ad + porto 1) bära fram, medföra ap-prehendo, ap-prehendi, ap-prehensum 3 (ad + prehendo 3) gripa tag i, fatta ap-prŏbo 1 godkänna ap-propinquo 1 (ad + propinquus) närma sig, följs av dat. aprīcus, a, um solig aptus, a, um lämplig, passande ăpud (prep. med ack.) hos, vid ăqua, ae F vatten, jfr fra. eau, sv. akvarium, akvavit (<aqua vitae) ăquĭla, ae F örn ara, ae F altare arbitrium, i N avgörande, bestämmande arbor, ŏris F träd archiepiscŏpus, i M (grek.) ärkebiskop arcŭs, ūs M båge, jfr arkad ārdeo, arsi, arsum 2 brinna ārdor, ōris M hetta aresco, arui, - 3 torka argentĕus, a, um (argentum, i silver) av silver argentum , i N silver, jfr Argentina, fra. argent arguo, argui, - 3 bevisa, anklaga Arimĭnum, i N gammal hamnstad vid Adriatiska havet, nu Rimini arma, ōrum N (plurale tantum) redskap, vapen, jfr armé armātus, a, um beväpnad aro 1 plöja Arosiensis, e från Västerås ar-ripio, ar-ripui, ar-reptum 3B (ad + rapio 3B) gripa tag i ars, artis F konst, jfr eng. art artĭfex, fĭcis M (artem + facere) konstnär arx, arcis F borg a-scendo, a-scendi, a-scensum 3 (ad + scando 3) gå upp i, bestiga asĭnus, i M åsna Asia, ae F Mindre Asien asper, aspĕra, aspĕrum sträv, svår, hård a-spĭcio, a-spexi, a-spectum 3B (ad + specio 3B) se, blicka mot aspis, aspĭdis F huggorm as-sŏcio 1 (ad + socius) ansluta, förena as-sum, af-fui, ad-esse (ad + sum) vara tillstädes, vara inne, nalkas astrum, i N stjärna at (konjunktion) men athlēta, ae M kämpe, idrottsman atque (konjunktion, = ac) och ātrium, i N sal, förmak, förgård atrōcĭter (adv. till atrox) grymt, jfr eng. atrocity atrox, atrōcis grym atrophía, ae F (grek.) näringsbrist attentus, a, um uppmärksam, jfr eng. attention at-tribuo, at-tribui, at-tribūtum 3 tilldela, ge, jfr attribut auctorĭtas, ātis F myndighet, inflytande, råd, rekommendation, anseende, auktoritet audax, ācis djärv augeo, auxi, auctum 2 öka, utsträcka Augustīnus, i M kyrkofader augustus, a, um vördnadsvärd, augusteisk, kejserlig Augustus, i M personnamn aurĕus, a, um (aurum, i guld) av guld aurum, i N guld auspicium, i N förebud aut (konjunktion) eller, aut ... aut antingen ... eller autem (konjunktion) men, däremot, och autumnus, i M höst auxilium, i N hjälp, jfr auxiliary verbs; auxilium ferre lämna hjälp avārus, a, um girig ăve (imperativ) var hälsad ăvis, ăvis F fågel avuncŭlus, i M morbror, jfr onkel, eng. uncle, fr. oncle bacŭlum, i N käpp, stav, äv. bacŭlus, i M bacillus, i M (diminutiv) liten stav, jfr bacill bal(i)nĕum, i N bad basilĭca, ae F offentlig byggnad, basilika basio 1 kyssa beātus, a, um lycklig, salig, helig (senlat.) bellum, i N krig, jfr rebell bellus, a, um vacker bĕnĕ (adv. till bonus) väl, bra, rätt, jfr eng. benefit, benevolent bĕnĕ-dīco, bene-dixi, bene-dictum 3 välsigna bĕnĕdictus, a, um välsignad, jfr Bengt bĕnignus, a, um välvillig, vänlig, nådig bestia, ae F vilddjur bibliothēca, ae F (grek.) bibliotek; eg. ’bokupplag’ bibo, bibi, - 3 dricka, fra. boire boārius, a, um (bos, bovis M oxe) ox- bonus, a, um god boreālis, e nordlig botanĭcus, i M botanist bracchium, i N arm brĕvi (adv.) inom kort, snart brĕvis, e kort, jfr brev, eng. abbreviate Britannia, ae F Britannien Burānus, a, um från Benedictbeuern cado, cecĭdi, - 3 falla, stupa caecus, a, um blind caedes, is F mord caedo, cecīdi, caesum 3 fälla, döda caelum, i N himmel, även pl. caeli, orum caesar, ăris M kejsare Caesar, ăris M personnamn călămus, i M penna calceamentum, i N sko calĭga, ae F stövel campāna, ae F klocka Campania, ae F Kampanien, landskapet söder om Latium campanŭla, ae, F (diminutiv av campana) liten klocka campus, i M fält, slätt, jfr kampera, fra. champ cancer, cri M kräfta candelābrum, i N (sjuarmad) ljusstake candĭdus, a, um vit cănīnus, a, um (canis, is) hund-; viŏla canina ängsviol, rosa canina nypon cănis, is M F hund, jfr Kanarieöarna căno, cecĭni, cantum 3 sjunga, jfr kantor canto 1 (frekventativt verb av perf. participstammen till cano 3) sjunga căpax, ācis (capio 3B rymma) rymlig căpio, cēpi, captum 3B taga, rymma Capitolīnus, a, um kapitolinsk, adj. till Capitolium capsa, ae F väska, skrin capsŭla, ae F liten behållare, kapsel captus, a, um (perF part. av capio 3B) tagen, erövrad căput, căpĭtis N huvud, topp carĭtas, ātis F (carus kär) kärlek, givmildhet, jfr eng. charity caro, carnis F kött, jfr inkarnation, fra. chair, sp. chili con carne; caro omnis "allt skapat" carus, a, um kär, dyrbar casa, ae F koja, stuga, gård caseus, i M ost, jfr ty. Käse, eng. cheese cassus, a, um tom, förgäves Castor, Castŏris Castor, en av Iuppiters söner casŭs, ūs M fall, olycka, jfr eng. case, fra. cas catēna, ae F kedja Căto, ōnis M egennamn caupo, ōnis M krögare, handlande, värdshusvärd, jfr köpa, ty. kaufen 1. causa, ae F orsak, anledning 2. causā (M geN) för ... skull, honōris causa för hederns skull căveo, cāvi, cautum 2 akta sig cavum, i N hål cĕlĕber, cĕlĕbris, cĕlĕbre berömd cĕler, cĕlĕris, cĕlĕre snabb celo 1 dölja cena, ae F middag, måltid, fest ceno 1 äta (middag) censeo, censui, censum 2 anse, värdera cerebrōsus, a, um (cerĕbrum, i hjärna) hetlevrad, hetsig cerĕbrum, i N hjärna, jfr cerebral certe (adv. till certus) säkert, helt visst certo 1 tävla certus, a, um säker cetĕrus, a, um övrig chorda, ae F sträng chorus, i M (grek.) kör, dans cibus, i M livsmedel, mat, måltid cingo, cinxi, cinctum 3 omge cĭnis, ĕris M aska, stoft (efter avliden) circensis, e (cirkus) hörande till cirkus circenses = ludi circenses skådespel circum (prep. med ack.) omkring circum-do, circum-dĕdi, circum-dătum 1 omgiva, omringa, belägra circum-fulgeo, circum-fulsi, - 2 kringstråla circum-sisto, circum-stĕti, - 3 ställa sig omkring, omringa cĭto (adv.) snabbt, fort civīlis, e (civis medborgare) medborgerlig, inbördes-, jfr civil civis, is M F medborgare civĭtas, ātis F samhälle, stat, stad, jfr eng. city clades, is F nederlag clamo 1 ropa, jfr exclamation, exclaim clarĭtas, tātis F klarhet clarus, a, um berömd classis, is F flotta clavicŭla, ae F nyckelben clavis, is F nyckel clerĭcus, i M präst, klerk clivus, i M backe, sluttning, kulle cloāca, ae F avloppskanal, kloak codex, ĭcis M bok coelum, i N, se caelum coepi, coepisse (finns endast i perfektstammens former) jag har börjat, började cogĭto 1 tänka cog-nomĭno 1 ge tillnamn cog-nosco, cog-nōvi, cog-nĭtum 3 lära känna cōgo, coēgi, coactum 3 samla, tvinga collēga, ae M kollega col-lĭgo, col-lēgi, col-lectum 3 (con + lego 3) plocka samman, samla, jfr kollekt, kollektiv collis, is M kulle col-lŏco 1 (con + loco 1) placera, jfr locus, i col-lŏquium, i N samtal col-lŏquor, col-locūtus sum, col-lŏqui deponens 3 samtala collum, i N hals; cadere super collum alicuius falla om någons hals, omfamna någon cŏlo, cŏlui, cultum 3 odla, dyrka cŏlor, ōris M färg, jfr fra. couleur, kolorera, kulör columna, ae F kolonn, jfr kolumn com-ĕdo, com-ēdi, com-ēsum 3 äta (tillsammans) comes, ĭtis M följeslagare, greve, jfr eng. count, fra. comte comitium, ii N folkförsamling commŏdum, i N fördel com-moveo, com-mōvi, com-mōtum (con+moveo 2) 2 röra, sätta igång, jfr motor, motion communio, ōnis F gemenskap, nattvardsgång commūnis, e gemensam com-păro 1 (ut)rusta com-pello, com-pŭli, com-pulsum 3 driva (tillsammans) com-pleo, com-plēvi, com-plētum 2 fylla, uppfylla, jfr komplement com-prehendo, com-prehendi, com-prehensum 3 fatta, gripa, jfr fra. comprendre con-cēdo, con-cessi, con-cessum 3 medge, bevilja, jfr koncession con-cordia, ae F endräkt, jfr cor, cordis N hjärta, eng. cordial condicio, ōnis F villkor, avtal conditio, ōnis F, se condicio confessio, ōnis F bekännelse con-fĭcio, con-fēci, con-fectum 3B (facio 3B) tillverka, fullborda, avsluta, jfr konfektion confūto 1 vederlägga, visa bort con-fugio, con-fūgi, con-fugĭtum 3 fly, jfr centrifug con-iūro 1 sammansvära con-iunx, ŭgis F hustru con-iuratio, ōnis F sammansvärjning conor, conātus sum, conāri deponens 1 försöka con-scendo, con-scendi, con-scensum 3 (con + scando 3) bestiga, gå ombord con-secrātus, a, um invigd åt, helgad åt, följs av dat. con-sĕcro 1 inviga con-sentio, con-sensi, con-sensum 4 samtycka con-sīdo, con-sēdi, con-sessum 3 slå sig ned consilio 1 råda, jfr lat. consilium, i råd consilium, i råd, plan, jfr fra. conseil, sv. konselj con-sisto, con-stĭti, - 3 stanna, göra halt consors, tis delaktig, som subst. medhjälpare con-spīro 1 bilda en komplott, jfr konspiration con-spicio, con-spexi, con-spectum 3B se, upptäcka, jfr eng. conspicuous con-stituo, con-stitui, con-stitūtum 3 ställa samman, bringa i ordning, reglera, besluta, jfr konstitution consuetūdo, dĭnis F vana consul, ŭlis M konsul consulātŭs, ūs M konsulsämbete consulto 1 rådfråga con-sūmo, con-sumpsi, con-sumptum 3 förtära, äta upp con-tendo, con-tendi, con-tentum 3 anstränga sig, sträva, försöka con-tĭneo, con-tĭnui, con-tentum 2 innehålla, rymma, hålla kvar, jfr sv. kontinent, eng. contain con-tingo, con-tĭgi, con-tactum 3 (con + tango 3) röra contra (prep. med ack.) mot contrītus, a, um förkrossad convallaria, ae (vallis, is F dal) ’dalväxande växt', substantiverat adj. i fem. con-vĕnio, con-vēni, con-ventum 4 komma samman, samlas con-verto, con-verti, con-versum 3 vända convicium, i N skrik, gräl, ordväxling convīva, ae M gäst coquus, i M kock cor, cordis N hjärta, jfr fra. cordial coram (prep. med ack.) inför corōna, ae F krans corōno 1 bekransa corpus, corpŏris N kropp cor-rĭpio, cor-rĭpui, cor-reptum 3B (con + rapio 3B) gripa tag i cor-rumpo, cor-rūpi, cor-ruptum 3 fördärva, förstöra cor-ruo, cor-rui, - 3 (con+ruo 3) störta samman, jfr korruption corvus, i M korp cottīdie dagligen crās i morgon creatūra, ae F (creo 1 skapa) skapelse credo, credĭdi, credĭtum 3 tro, följs av dat. cremo 1 bränna, jfr krematorium creo 1 skapa, välja cresco, crēvi, crētum 3 växa (upp) crisis, is F kris, fara crudēlis, e grym, jfr eng. cruel crŭx, crŭcis F kors, korsfästelse cubicŭlum, i N sovrum, litet rum culex, ĭcis M mygga culpa, ae F skuld; culpā abl. = av skuld 1. cŭm (prep. med abl.) tillsammans med 2. cŭm (tidskonjunktion) när cunctor, cunctātus sum, cunctāri deponens 1 dröja cunctus, a, um all, hel; cuncti, ae, a samtliga, alla cupĭdus, a, um ivrig cupio, cupīvi, cupītum 3B önska Cupīdo, ĭnis M kärleksguden Amor cuprum, i N koppar cur varför cura, ae F bekymmer, omsorg; curam alicuius rei gerĕre ha omsorg om ngt curiōsus, a, um nyfiken, märkvärdig curo 1 se till; curare ne (objektssats) se till att inte curricŭlum, i N lopp curro, cucurri, cursum 3 springa currŭs, ūs M vagn custōdio 4 vakta, bevaka custos, ōdis M väktare cygnus, i M svan dapĭfer, dapifĕri M kypare de (prep. med abl.) från, om, av, jfr fra. de de-bello 1 bekämpa, strida emot debeo, debui, debĭtum 2 böra, vara skyldig debĭtor, ōris M gäldenär debĭtum, i N skuld dĕcem tio de-ceptus, a, um bedragen de-cerno, de-crēvi, de-crētum 3 besluta, jfr dekret de-cessŭs, ūs M död, jfr de-cēdo 3 gå bort decet det anstår de-cĭdo, de-cĭdi, - 3 (de + cado 3) falla ned decies tio gånger de-cipio, de-cēpi, de-ceptum 3B bedraga decōrus, a, um skön, smyckad, prydlig, jfr dekorera decor, ōris M smycke, prydnad, jfr dekor decrētum, i N beslut de-cresco, de-crēvi, de-cretum 3 avtaga, jfr crescendo de-dūco, de-duxi, de-ductum 3 föra bort, ledsaga, förlägga defendo, defendi, defensum 3 försvara, skydda de-fĭcio, de-fēci, de-fectum 3B svika, fattas defunctus, a, um avliden, död deinde därefter delectatio, ōnis F nöje, jfr delecto 1 delecto 1 förnöja, roa, glädja deleo, delēvi, delētum 2 förstöra deliciae, ārum F pl. (sinnliga) njutningar de-mergo, de-mersi, de-mersum 3 doppa ned, sänka de-mitto, de-mīsi, de-missum 3 sänka ned demum (adv.) äntligen, omsider denĭque (adv.) till slut dens, dentis M tand densus, a, um tät, jfr kon-densera denuntio 1 förebåda, tillkännage, meddela de-pōno, de-posui, de-posĭtum 3 lägga ned, av eller bort de-scendo, de-scendi, de-scensum 3 (de + scando 3) stiga av, stiga ned de-scribo, de-scripsi, de-scriptum 3 avskriva, beskriva, även skattskriva, jfr deskriptiv, eng. describe desertus, a, um öde, jfr eng. desert de-sĭno, de-sii, de-sĭtum 3 upphöra de-sisto, de-stĭti, - 3 avstå desiderium, i N önskan, önskning desperatio, ōnis F (de+spes "bort med hoppet") misströstan, förtvivlan, jfr desperat desponso 1 bortlova destinātus, a, um beslutsam, obeveklig de-stituo, de-stitui, de-stitūtum 3 överge, svika de-tĕgo, de-texi, de-tectum 3 upptäcka detrimentum, i N skada deus, i M gud deversorium, i N värdshus de-vinco, de-vīci, de-victum 3 grundligt besegra, nedkämpa (vinco 3 besegra) devŏro 1 sluka dexter, ra, rum höger, ad dextram (manum) på höger hand, till höger di-mitto, di-mīsi, di-missum 3 efterskänka, dimittere alicui aliquid förlåta någon något diabŏlus, i M (grek.) djävulen, jfr fra. diable, eng. devil, ty. Teufel, sv. djävul dico, dixi, dictum 3 säga dictĭto 1 läsa upp, diktera Dido, Didōnis F drottning i Kartago diēs, diēi M el. F dag differtus, a, um stinn, fullproppad, överfylld, aliqua re med något diffĭcĭlis, e (dis + facilis) svår dif-fŭgio, dif-fūgi, - 3B (dis + fugio 3B) fly åt olika håll, skingras dignĭtas, ātis F värdighet, heder dignus, a, um värdig dilāto 1 (latus bred) utvidga di-lĭgo, dī-lexi, dī-lectum 3 hålla av, älska diligenter (adv. till diligens, entis) noggrant dimĭco 1 kämpa, strida diocēsis, is F biskopsdöme, stift dis-cēdo, dis-cessi, dis-cessum 3 gå åtskils, bege sig bort discipŭlus, i M elev, jfr disco lära sig disco, didĭci, - 3 lära sig dis-cutio, dis-cussi, dis-cussum 3 skaka åtskils, granska, jfr diskutera dis-pliceo, dis-plicui, - 2 (placeo 2 behaga) misshaga dis-sĕro, dis-serui, dis-sertum 3 utlägga, förklara, redogöra för dis-sĭpo 1 förskingra dis-simŭlo 1 dölja, förneka, förställa sig diu länge diversorium, i N, se deversorium diversus, a, um olik dives, divĭtis rik divĭtiae, ārum F (plurale tantum) rikedomar (dives, divĭtis rik) divĭdo, divīsi, divīsum 3 dela div-īnus, a, um gudomlig divīsor, ōris M (för)delare, jfr divisor divus, a, um gudomlig do, dĕdi, dătum 1 ge, anförtro, jfr dator, datum (jfr "Givet å Stockholms slott ...") dŏceo, docui, doctum 2 undervisa, lära ut doctrīna, ae F undervisning doctus, a, um lärd (doctor eg. = lärare) dŏleo 2 känna smärta (dolor, ōris M smärta) dŏlo 1 tillhugga, genomprygla dŏlor, ōris M smärta, sorg, plåga dŏlorōsus, a, um smärtfylld dŏmestĭcus, a, um (domus, us F hus) hörande till hemmet dŏmĭna, ae F fru dŏmĭnus, i M herre dŏmicilium, i N hus, bostad, hemvist (domus, us F hus) dŏminium, i N äganderätt, makt, välde dŏmŭs, ūs f hus, böjs i vissa kasus efter 2:a dekl.; dŏmi (lokativ) hemma, dŏmum (riktningsack.) hem, dŏmo (separativ abl.) hemifrån donec (temporal konjunktion) tills, till dess, så länge som donum, i N gåva dormītō sova, slumra. dormio 4 sova, fra. dormir dŭbĭto 1 tveka, tvivla dŭbius, a, um tveksam duco, duxi, ductum 3 föra, leda, draga, anse, jfr akvedukt, reduktion, uxōrem aliquam ducere ta någon till hustru dulcis, e ljuv, söt, angenäm dŭm (tidskonjunktion) medan, så länge som duo, duae, duo två duodēnum, i N tolvfingertarm dŭx, dŭcis M anförare, ledare, vägvisare, hertig, eng duke, fra. duc e (endast framför konsonantljud), ex från, av, enligt (prep. med abl.) ecce (interjektion) se! ecclesia, ae F kyrka, församling e-dīco, e-dīxi, e-dictum 3 kungöra e-dictum i, N påbud, jfr edikt educatio, ōnis F uppfostran egeo, egui, - 2 sakna, lida brist elĕgans, antis elegant, förnämlig electus, a, um vald eleison grekisk imperativ: förbarma Dig elephantus, i M elefant elevātus, a, um upphöjd (elĕvo lätta) eloquens, entis vältalig eloquentia, ae F vältalighet emĭnens, entis uppskjutande, framskjutande, jfr eminent e-mitto, e-mīsi, e-missum 3 skicka ut, släppa iväg ĕmo, ēmi, emptum 3 köpa en (interjektion) se! ĕnim (konjunktion som står som det andra ordet i satsen) ty, ju, nämligen eo, ĭi, ĭtum, īre (oregelb.) gå episcŏpus, i M (grek.) biskop epistŭla, ae F brev, jfr epistel epŭlor deponens 1 hålla fest eques, ĭtis M ryttare, riddare equus, i M häst ergo alltså, därför erratĭcus, a, um (erro 1 irra) kringirrande erro 1 irra, göra misstag error, ōris M irrfärd, misstag, jfr eng. error ĕt (samordnande konjunktion) och; ibland = etiam ĕtiam även, ja t. o. m. ĕtiamnunc ännu, fortfarande ĕtiamsi (koncessiv konjunktion) även om Etruria, ae F Etrurien, landskapet norr om Latium evangelīzo 1 förkunna evĭdens, entis tydlig, jfr eng. evident ex (prep. med abl., jfr e) från, ur, av; ex tempŏre efter tiden, omständigheterna, = utan förberedelse exalto 1 (altus hög) upphöja, jfr exalterad exanimātus, a, um (anima själ) livlös exaudio 4 höra (på avstånd), lyssna på excelsus, a, um hög; in excelsis i det höga, höjden ex-ceptio, ōnis F undantag ex-cerpo, ex-cerpsi, ex-cerptum 3 plocka ut, göra utdrag ur en text, jfr excerpter ex-cipio, ex-cēpi, ex-ceptum 3B fånga upp, undantaga, jfr eng. except ex-clāmo 1 utropa ex-curro, ex-(cu)curri, ex-cursum 3 springa ut, skjuta ut ex-ĕo, ex-ĭi, ex-ĭtum, ex-īre (oregelb.) gå ut exemplum, i N exempel exercĭtŭs, ūs M här, armé, jfr exercis exilium, i N, se exsilium ex-pello, ex-pŭli, ex-pulsum 3 driva bort expensum, i N utgift ex-pergiscor, ex-perrectus sum, ex-pergisci deponens 3 vakna ex-pōno, ex-posui, ex-posĭtum 3 sätta ut, landsätta ex-pulsus, a, um fördriven exsilium, i N landsflykt ex-sisto, ex-stĭti, - 3 visa sig ex-spectatio, iōnis F väntan, jfr eng. expect ex-specto 1 vänta på ex-stinguo, ex-stinxi, ex-stinctum 3 utsläcka, göra slut på ex-struo, ex-struxi, ex-structum 3, bygga upp, uppföra, jfr konstruera, konstruktiv, konstruktion ex-tendo, ex-tendi, ex-tentum (ex-tensum) 3 utsträcka, utvidga, öka ex-tensus, a, um utsträckt extĕrus, ĕra, ĕrum yttre, utländsk, jfr exteriör ex-torqueo, ex-torsi, ex-tortum 2 vrida ut, tilltvinga sig, jfr tortyr extra (prep. med ack.) utanför, utom făber, făbri M fabrikant, hantverkare fabŭla, ae F historia, saga, skådespel fac (imperativ av facio) ... ne se till ... att ... inte făcĭlis, e lätt făcio, fēci, factum 3B göra factum, i N det gjorda, handling, verk fallo, fefelli, - 3 bedraga, svika, jfr falsus, a, um falso (adv.) falskt falsus, a, um falsk, jfr fallo fama, ae F rykte fămes, is F hunger, hungersnöd fastigium, i N takås fatigātus, a, um trött, jfr fr. fatigué, eng. fatigue faustus, a, um gynnsam favilla, ae F aska făvor, ōris M gunst, ynnest, sympati, gynnande, jfr favör felix, felīcis lycklig, framgångsrik fercŭlum, i N bricka, rätt fĕre nästan, ungefär feriae, ārum F (plurale tantum) ferier fĕro, tŭli, lātum, ferre (oregelb.) bära, uthärda, tåla ferrum, i N järn fessus, a, um trött festīno 1 skynda festum, i N fest fīcŭs, ūs F fikon fĭdēlis, e trogen, trofast fĭdēs, fĭdĕi F tro, trohet figūra, ae F form, gestalt filius, i M son filia, ae F dotter, jfr filial filum, i N tråd, ödestråd finio 4 (finis slut) sluta, göra slut på, begränsa finis, is M gräns, slut, jfr final fio, factus sum, fiĕri (oregelb.) göras, bliva, ske firmamentum, i N fäste firmus, a, um fast, stadig, stark flavus, a, um gul Flavius, a, um flavisk, jfr den flaviska kejsarätten floreo, florui, - 2 blomstra, jfr florera flos, floris M blomma, jfr fra. fleur, flora, floskler ( = ’blomstrande’ språk utan innehåll, tomma fraser) fluctuo 1 gunga flumen, ĭnis N flod, å fluo, fluxi, - 3 flyta fŏcus, i M eldstad, härd foedus, a, um ful fons, fontis M källa, springbrunn, jfr fontän fŏris, is F dörr forma, ae F form, utseende formōsus, a, um formskön, vacker fortasse (adv.) kanske fortis, e tapper, stark, modig fortūna, ae F slump, öde, förmögenhet, jfr eng. fortune fŏrum, i N torg fossa, ae F grav, kanal fractūra, ae F brott frater, tris M broder fraus, fraudis F bedrägeri frendo, - 3 gnissla frequens, entis ständig, talrikt församlad, rikt försedd med (abl.), jfr frekvent frons, frontis F framsida, panna, front frumentum, i N spannmål frustra (adv.) förgäves fŭga, ae F flykt fŭgio, fūgi, fŭgĭtum 3B fly, jfr fugitive fŭgo 1 fördriva fundamentum, i N grund, källargrund, fundament fustis, is M knölpåk futūrus, a, um (futurum particip till sum) kommande Gallia, ae F Gallien, ung. nuv. Frankrike Gallia Cisalpīna Gallien hitom Alperna (från Rom räknat), nuvarande norra Italien gallus, i M tupp garcĭfer, garcĭfĕri M tjänare gaudeo, gavīsus sum (halvdeponens) 2 glädja sig, känna glädje, vara glad gaudium, i N glädje gĕmĭnus, i M tvilling gĕnĕtrix, trīcis F (stam)moder (-trix, -trīcis suffix för femininum) gĕner, ĕri M svärson gens, tis F släkt, ätt, folkstam gĕnus, gĕnĕris N börd, kön, slag geographĭcus, a, um geografisk (ph uttalas som f) gĕro, gessi, gestum 3 utföra, uträtta gigno, genui, genĭtum 3 alstra glădiātor, ōris M fäktare, gladiator glădiatorius, a, um gladiator-, tillhörig en gladiator glădius, i M svärd gloria, ae F ära, jfr fra. gloire Graecus, a, um grekisk grandis, e stor, jfr fra. grand 1. gratia, ae F tack, tacksamhet, nåd; gratias agĕre alicui framföra tack till någon, tacka någon; gratis (abl. pl.) av nåd, jfr sv. gratis 2. gratiā (med gen.) för ... skull, exempli gratia till exempel gratus, a, um angenäm, kärkommen; tacksam grăvis, e adj. tung, allvarlig gremium, i N sköte, famn grĕx, grĕgis M hjord gubernātor, ōris M styrman, styresman gustatio, ōnis F smörgåsbord, förrätt gusto 1 smaka, äta en bit, äta mellanmål, fr. goŭter gyro 1 vrida hāctĕnus hittills hăbeo, hăbui, hăbĭtum 2 ha haedus, i M get, killing Hannĭbal, Hannibălis M egennamn haruspex, ĭcis M spåman hepatĭca, ae F sippa, av grek. ordet för lever (hepăt-), jfr hepatit inom medicinen och eng. liverwort, ty. Leberblume herba, ae F växt, gräs, jfr herbarium, fra. herbe heredĭtas, ātis F arv heu (interjektion) ve, ack, med dativ heus (interjektion) hör hit, hallå hīc (adv.) här hĭc, haec, hŏc denne, den här hiems, hiĕmis F vinter hirundo, ĭnis F svala Hispania, ae F Spanien historia, ae F historia, beskrivning; naturalis historia naturalhistoria, naturkunskap hŏdie (hoc die på denna dag) i dag Holm(i)ensis, e stockholmsk, från Stockholm hŏmo, ĭnis M människa hŏneste (adv. till honestus) hedersamt hŏnestus, a, um hedervärd, aktad hŏnor, ōris M heder, ära, hedersbetygelse hŏnorātus, a, um hedrad, ärad hŏnorifĭcus, a, um (honor + facere) ärofull hora, ae F timme horror, ōris M skräck hortus, i M trädgård, jfr hortikultur hospes, hospĭtis M gästvän, värd, gäst, jfr hospital, hotell, fra. hŏte hostia, ae F offergåva hostis, is M och F fiende humor, ōris M fuktighet, vätska hūc hit humānus, a, um mänsklig, jfr human humĕrus, i M skuldra: ab utroque humero vid vardera skuldran/vid båda skuldrorna humus, i F mark, jord hymnus, i M lovsång iăceo, iăcui, - 2 ligga iăcio, iēci, iactum 3B kasta iacto 1 kasta iactus, a, um (perF part. till iacio 3B) kastad iăm redan, nu (vid negation) längre ianĭtor, ōris M portvakt Ianicŭlum, i N Janiculum kulle väster om Tibern ianua, ae F dörr, port, jfr guden Janus och månaden januari ĭbi där ĭdeo därför Idus, uum F plur. (plurale tantum) månadens mittdag. I mars, maj, juli o. oktober inträffar denna mittdag den 15, i övriga månader den 13. ĭgĭtur alltså ignōtus, a, um okänd ignis, is M eld , jfr eng. ignition ille, illa, illud denne, den där illūc dit illustris, e märkvärdig, berömd illustro 1 åskådliggöra Illyria, ae F Illyrien, nuv. Dalmatien, Bosnien och Albanien imāgo, ĭnis F bild, jfr eng. imagine immŏlo 1 offra impensa, ae F kostnad, bekostnad imperātor, ōris fältherre, kejsare impĕrium, i N makt, befälsrätt, välde impĕro 1 befalla; imperare alicui aliquid ålägga någon (att lämna) något im-pleo, in-plēvi, im-plētum (in+pleo 2) 2 fylla i, göra fulltalig, fullborda im-pōno, im-pŏsui, im-pŏsĭtum 3 (in + pono 3) sätta, ställa, lägga i el. på, följs av dat. im-prŏbus, a, um ohederlig, ond, elak; vok. improbe (som skällsord) kanalje, skojare im-provĭdus, a, um tanklös, obetänksam ĭn (prep. med abl.) = i, på; (prep. med ack. ) till, in i in-cendium, i N brand in-cendo, incendi, incensum 3 upptända in-certus, a, um osäker in-cĭpio, in-cēpi, in-ceptum 3B (in + capio 3B) eg. taga i, börja; iter incipere börja en resa in-clūdo, in-clūsi, in-clūsum 3 innesluta, omringa in-cŏla, ae M invånare in-cŏlo, in-colui, - 3 bo index, indĭcis M register in-dūco, in-duxi, in-ductum 3 införa in-dŭo, in-dŭi, in-dūtum 3 ikläda sig, taga på sig in-fans, antis som inte kan tala, barn, jfr fra. enfant in-fĕro, in-tŭli, il-lātum, in-ferre (oregelb.) bära in, föra in: bellum alicui inferre börja krig mot någon infĕrus, a, um belägen nederst, nedantill boende, den som är i underjorden inferior komparativ = ’nedre’, längre ner infernum, i N dödsriket, helvetet in-fĭcio, in-fēci, in-fectum 3B färga, förgifta, jfr infektera (av perfektparticipstammen) infĭmus, a, um nederst, nedersta delen av, foten av in-firmus, a, um svag influenza, ae F influensa (ital. form av lat. influentia) infra (adv. o. prep. med ack.) nedanför in-gemisco, in-gemui, - 3 sucka ingens, entis väldig in-grĕdior, in-gressus sum, in-grĕdi deponens 3 gå, tåga in i, jfr ingrediens, ingress in-habĭto 1 bebo in-imīcus, i M (in + amicus) ovän, fiende, jfr enemy inĭtium, i N början in-iuria, ae F oförrätt in-numerabĭlis, e otalig, oräknelig inŏpia, ae F hjälplöshet in-ordinātus, a, um oordnad, förvirrad in-scrībo, in-scripsi, in-scriptum 3 skriva in, inrista, sätta som inskrift in-sĕro, in-serui, in-sertum 3 infoga, lasta in insŭla, ae F ö intel-lĕgo, intel-lēxi, intel-lēctum 3 förstå, jfr intelligens intel-lĭgo, se intellĕgo inter (prep. med ack.) mellan, bland, (om tid) under, jfr fra. entre interdum ibland interea (adv.) under tiden inter-fector, ōris M mördare inter-fĭcio, inter-fēci, inter-fectum 3B döda inter-rŏgo 1 fråga intra (prep. med ack.) innanför, inom intro 1 träda in, beträda, gå in i intro-ĕo, intro-ĭi, intro-ĭtum, intro-īre (oregelb.) gå in intro-ĭtŭs, ūs M ingång(stext) intro-mitto, intro-mīsi, intro-missum 3 släppa in in-ultus, a, um ostraffad in-vādo, in-vāsi, in-vāsum 3 tåga in, anfalla invĕnio, in-vēni, in-ventum 4 (åter)finna, jfr eng. invention investĭgo 1 spåra upp invīto 1 inbjuda (som gäst), jfr invitera invītus, a, um mot sin vilja, motvillig, ovillig invidia, ae F avund(sjuka) in-vŏco 1 anropa, åkalla in-volvo, in-volvi, in-volūtum 3 rulla in iocus, i M skämt ipse, ipsa, ipsum själv, gen. ipsíus, dat. ipsi ir-rideo, ir-rīsi, ir-rīsum 2 (in+rideo 2) håna ira, ae F vrede irātus, a, um vred, vredgad irrīsor, ōris M förhånare ir-ruo, ir-rui, - 3 störta fram is, ea, id han, hon, den, det, denne, gen. eius, dat. ēi iste, ista, istud denne, den där, gen. istíus, dat. isti ĭta så, på så sätt ĭtăque således, alltså, därför ĭter, itĭnĕris N väg, resa, iter facere resa, jfr eng. itinerary iubeo, iussi, iussum 2 befalla iucundus, a, um angenäm, behaglig, underbar Iudaeus, i M jude iudex, ĭcis M (ius + dicĕre) domare iudĭco 1 döma iugŭlum, i N hals iungo, iunxi, iunctum 3 förena, jfr eng. junction och sv. konjunktion = "föreningsord". Iunius (mensis) månaden juni, iunius, a, um är adjektiv: hörande till månaden juni Iuppĭter, Iovis M Juppiter iurgium, i N gräl iussŭs, ūs M befallning, meo iussu på min befallning iŭvĕnis, e ung; iuvenis, is M yngling iuventus, iuventūtis F ungdom iŭvo 1 hjälpa iuxta (prep. med ack.) bredvid kal. = kalendae, arum F (plurale tantum) den första dagen (i månaden) Kyrios grek. Herre; Kyrie vokativ. Grek. adj. kuriako/n ’det som tillhör Herren’ har blivit sv. kyrka, eng. church och ty. Kirche labellum, i N läpp, diminutiv till labrum labōro 1 arbeta lăbor, ōris M arbete, gärning lābor, lāpsus sum, lābi deponens 3 glida laboriōsus, a, um (labor, ōris arbete) arbetsam, strävsam lăbrum, i N läpp lacĕro 1 sönderslita lacrĭma, ae F tår lacrimōsus, a, um (lacrĭma, ae tår) sorglig, tårfylld lactūca, ae F sallad lăcŭs, ūs M sjö, fra. lac, eng. lake laetitia, ae F glädje laetus, a, um glad lapsŭs, ūs m glidande, misstag lassus, a, um trött lătens, entis dold, dolsk, som inte är öppen lăteo, lătui 2 vara fördolt Latīnus, a, um latinsk latro, ōnis M rövare 1. lātus, a, um bred 2. lătus, lătĕris N sida, jfr bilateral laurea, ae F lager, lagerkrans laurĕus, a, um lager-, av lager laus, laudis F beröm, ära, lovsång lavo 1 tvätta, pass. tvätta sig, bada, jfr lavemang, eng. lavatory lectus, i M soffa, säng, bädd legātus, i M underbefälhavare, sändebud legĭfer, i M lagman lĕgo, lēgi, lectum 3 plocka, läsa (upp), jfr legend, eng. legible lenis, e mild lente (adv. till lentus) långsamt lentus, a, um långsam leo, leōnis M lejon, under medeltiden symbol för djävulen lex, lēgis F lag, jfr legal libens, entis villig libenter (adv. till libens) gärna 1. līber, lībĕra, lībĕrum fri 2. lĭber, lĭbri M bok, jfr fr. livre, eng. library lĭberālis, e frikostig, ädel, älskvärd lĭbĕro 1 befria lĭbet, lĭbuit (opers.) det lyster, behagar lĭcet, lĭcuit (opers.) det är tillåtet, alicui för någon ligneus, a, um av trä (lignum, i N trä) lignum, i N trä limes, limĭtis, M gränslinje, jfr eng. limit lingua, ae F språk linter, tris F båt littĕra, ae F bokstav, pl. brev, studier, litteratur, handlingar, jfr litteratur, illitterat, eng. letter, fra. lettre litus, litŏris N strand lŏcus, i M plats, plats, plur. loca, orum N (= platser i naturen, en trakt) eller loci, orum M (+ ställen i böcker) longe (adv. till longus) långt borta longinquus, a, um långt bort belägen, avlägsen longus, a, um lång loquor, locūtus sum, loqui deponens 3 tala, jfr eloquent luceo, luxi, - 2 (lux, lucis F ljus) lysa lucerna, ae F lampa ludo, lusi, lusum 3 leka ludus, i M eg. spel, lek, offentligt skådespel, skola luna, ae F måne, jfr fra. lune lupus, i M varg lux, lucis F ljus, ante lucem före gryningen luxŭs, ūs M lyx, slösaktig prakt luxuriōse (adv. till luxuriosus) lyxigt,"i sus och dus" Macedŏnia, ae F Makedonien machĭna, ae F maskin madĭdus, a, um våt, fuktig; vino madĭdus drucken maecēnas, maecenātis M mecenat maestitia, ae F sorg, smärta măgis mer magister, tri M, lärare, magister (akademisk titel) magistra, ae F lärarinna magistratŭs, ūs M ämbetsman magnifĭcus, a, um, magnificentior, magnificentissimus (oregelb. komparation) ståtlig magnitūdo, dĭnis, F storlek magnopĕre (adv.) i hög grad magnus, a, um, maior, maxĭmus stor majālis, e (Maius maj) ’som blommar i maj’; convallaria majalis liljekonvalje maior, maius större, jfr majoritet mălĕ adv. dåligt mălĕ-dīco, male-dixi, male-dictum 3 tala illa om, maledicere alicui tala illa om någon mălĕdictus, a, um fördömd, förbannad mālum, i N äpple mălus, a, um ond; mălum, i N olycka mamma, ae F bröst mandātum, i N uppdrag, befallning mandūco 1 äta, jfr fra. manger mane om morgonen, tidigt măneo, mānsi, mānsum 2 vara kvar, stanna, återstå mănŭs, ūs F hand măre, măris N hav margarīta, ae F pärla marītus, i M make, äkta man, jfr fra. mari marmoreus, a, um av marmor, marmor- Martius, a, um tillhörig Mars, Martis (krigsguden): campus Martius Marsfältet māter, mātris F moder mathematĭcus, a, um matematisk mausolēum, mausolēi N gravbyggnad, urspr. en gravvård över kung Mausōlos i Mindre Asien maxĭme (adv.) maximalt, mycket högt maxĭmus, a, um, störst, äldst meātŭs, ūs M gång mĕdĭcus, i M läkare mĕdius, a, um mellerst, mitterst: in medio atrio i mellersta (delen av) atriet, mitt i atriet mĕlior, mĕlius bättre, jfr fra. meilleur membrum, i N lem, medlem, jfr eng. member mĕmŏria, ae F minne, jfr eng. memory mens, mentis F sinne, själ, jfr mental mensa, ae F bord: mensa prima huvudrätten, mensa secunda efterrätten mensis, is M månad mercātor, ōris M köpman, jfr merkantil mercennarius, i M daglönare merĕtrix, īcis F älskarinna mergo, mersi, mersum 3 doppa, dränka, eng. merge; i passivum sjunka merĭdiēs, merĭdiēi M middag (media + dies blir genom dissimilation *meria dies), jfr meridian mĕrĭtum i N förtjänst metallum, i N metall mĕtŭs, ūs M fruktan, metu alicuius av fruktan för någon meus, a, um (possessivt pron.) min mī vokativ av meus miles, milĭtis M soldat, riddare, jfr militär, militant mĭnĭmus, a, um minst minister, tri M tjänare minor, minātus sum, mināri deponens 1 hota, följs av ack. med infinitiv miror, mirātus sum, mirāri deponens 1 undra (på) mirus, a, um underlig, sällsam mĭser, mĭsĕra, mĭsĕrum eländig, olycklig, jfr miserabel, misär misericordia, ae F medlidande mitto, mīsi, missum 3 sända, skicka mŏdo (adv.) blott., endast; modo ... modo än ... än; non modo ... sed etiam inte blott ... utan även mŏdus, i M mått, gräns, sätt moenia, ium N (pl. tantum) befästningsverk, försvarsmur molestus, a, um besvärlig molior, molītus sum, molīri deponens 4 sätta i gång Monēta, ae F mynt, också tillnamn för Juno, jfr eng. money mŏneo, mŏnui, mŏnĭtum 2 erinra, uppmana, säga till, varna mons, montis M berg, kulle, jfr fra. mont monstro 1 visa, jfr demonstrera monumentum, i N minnesmärke mŏra, ae F dröjsmål, uppskov morbus, i M sjukdom, jfr morbid mordeo, momordi, morsum 2 bita mŏrior, mortuus sum, mŏri deponens 3B dö mors, mortis F död, jfr mortalitet morsŭs, ūs M (mordeo 2 bita) bett mortŭus, a, um (mors, mortis F död) död mos, moris M sed mŏveo, mōvi, mōtum 2 röra, jfr motion mox snart mūnio 4 befästa mula, ae F mulåsna mŭlier, mŭliĕris F hustru, fru, kvinna mulio, ōnis M mulåsnedrivare multitūdo, dĭnis F mängd multus, a, um mången, plur. många mundus, i M värld munus, munĕris N gåva, tjänst murus, i M mur muscŭlus, i M muskel muto 1 ändra năm (konjunktion) ty, nämligen narro 1 berätta, följs av ack. med infinitiv nascor, natus sum, nasci deponens 3 födas nato 1 simma natūra, ae F naturen, jfr nascor natus, a, um född, gammal nauta, ae M sjöman, jfr nautisk navālis, e (navis skepp) skepps-, sjö- navĭgo 1 (navis, is F skepp) segla navigabĭlis, e (navigo 1 segla) segelbar, farbar navis, is F skepp; navis longa krigsfartyg (eg. långskepp), jfr eng. navy 1. ne (negation vid konjunktiv i huvudsats) ej, icke; ne ... quidem inte ens 2. ne (konjunktion i avsiktsbisats eller objektsbisats) för att inte, resp. att inte 3. ne (enklitisk frågepartikel) om, huruvida (i indirekt frågesats), översätts ej i direkt frågesats; ne ... an om ... eller (i indirekt frågesats) Neapŏlis, is (i-stam) Neapel; Neapoli abl. loci , på grek. betyder namnet Nystad Neapolitānus, a, um neapolitansk, belägen vid Neapel nec (neque) och inte, men inte; nec ... nec (neque ... neque) varken ... eller necesse est det är nödvändigt necessarius, a, um nödvändig, behövlig necessĭtas, ātis F nödvändighet, nödtvång neco 1 döda, mörda negligentia, ae F likgiltighet nĕgo 1 förneka negōtium, i N syssla, sak, affär, jfr eng. negotiation, negociate nemo ingen, gen. saknas, dat. nemĭni nemŏrōsus, a, um befintlig i lund; anemone nemorosa vitsippa nemus, nemŏris N lund neque se nec ne-queo, ne-quīvi (oregelb.) inte kunna ne-scĭo 4 (ne + scio) inte veta, vara okunnig neuter, tra, trum ingendera, ingen nihil (proN) eller nil ingenting, inte någonting, intet, inte något, jfr nihilism niger, nigra, nigrum svart, mörk, jfr neger nimis alltför, särdeles nĭsi om inte, (efter negation) utom; non nisi endast nĭteo, nĭtui 2 glänsa nix, nivis F snö nobĭlis, e ryktbar, förnäm, subst. ädling, jfr nobel; hepatica nobilis blåsippa nobiscum (= cum nobis) med oss nŏceo, nŏcui, nŏcĭtum 2 skada noli, nolīte imperativ av nolo, används när imperativ negeras: noli me tangere rör mig inte nolo, nolui, nolle (non+volo) inte vilja nomen, nomĭnis N namn; nomine (eg. med hänsyn till namnet) med namnet, jfr nominera non inte nondum (adv.) ännu icke nosco, novi, notum 3 lära känna, erfara noster, nostra, nostrum (poss. pron.) vår nŏta, ae F märke notarius, i M skrivare notitia, ae F kännedom, bekantskap nŏto 1 sätta märke på, anteckna notus, a, um känd, bekant nox, noctis F natt, jfr nocturne nubo, nupsi, nuptum 3 (om kvinna) gifta sig med, följs av dat. nudus, a, um naken, bar nullus, a, um ingen, jfr noll; geN nullíus num frågepartikel månne?, väl icke? Num antyder, att man väntar nekande svar (inte tror på sin förmodan) nŭmĕro 1 räkna nŭmĕrus, i M antal nummus, i M penning numquam aldrig nunc nu nuper nyss nux, nucis F nöt, jfr nuclear (power) ŏb (prep. med ack.) på grund av, för ... skull obdūro 1 hålla ut, vara hård, jfr durus hård ŏb-ĕo, ob-ĭi, ob-ĭtum, ob-īre dö obscūrus, a, um mörk; obscurum mörkret observo 1 iaktta, jfr observera obses, obsĭdis M el. F gisslan ob-sĭdeo, ob-sēdi, ob-sessum 2 belägra ob-tĭneo, ob-tinui, ob-tentum 2 vinna, få, jfr eng. obtain, fra. obtenir ob-volvo, ob-volvi, ob-volūtum 3, inlinda, täcka, jfr involvera occasio, ōnis F tillfälle 1. oc-cīdo, oc-cīdi, oc-cīsum 3 (ob + caedo 3 fälla) hugga ned, döda 2. oc-cĭdo, oc-cĭdi, - 3 (ob+cado falla 3) falla, stupa, (om solen) gå ned occupātus, a, um upptagen, ständigt sysselsatt, eng. occupied, fr. occupé occŭpo 1 besätta, intaga oceănus, i M hav ocŭlus, i M öga, jfr okulär ŏdiōsus, a, um förhatlig, vedervärdig ŏdium, i N hat ŏdor, ōris m lukt, odör of-fĕro, ob-tŭli, ob-lātum, of-ferre (oregelb.) erbjuda, bära fram of-fertorium, i N sång under det att man bär fram brödet och vinet officium, i N tjänst, plikt, syssla, uppdrag ohe (interjektion) stopp! ŏleo, olui, - 2 lukta olim fordom, en gång, sedan lång tid tillbaka ŏlus, ŏlĕris N grönsak, ört omen, ĭnis N förebud omnis, e varje, hel, all omnium (vid superlativ) allra onerarius, a, um last- (ŏnus, ŏnĕris N last, börda); navis oneraria lastfartyg ŏnus, ŏnĕris N börda oportet, oportuit 2 (opers.) det är tillbörligt oppĭdum, i N (landsorts)stad op-pressus, a, um förtryckt op-prĭmo, op-pressi, op-pressum trycka ned, förtrycka opto 1 önska opulentus, a, um rik ŏpus, ŏpĕris N arbete, verk, bokverk, byggnadsverk orātor, ōris M talare oratio, ōnis F tal; orationem habēre hålla tal orbis, orbis M cirkel, krets, värld ordo, dĭnis M ordning, rad, skara Oriens, entis (= ’den uppgående’ solen) Orienten, dvs. Syrien och Egypten orientālis, e österländsk; papāver orientale eldvallmo orior, ortus sum, orīri deponens 4 gå upp ornātus, a, um prydd orno 1 utrusta, förse, pryda oro 1 bedja (eg. tala) ōs, ōris N mun ŏs, ŏssis N (skelettets) ben osōres pl. hatare, ’de som hatar oss’ ostendo, ostendi, ostentum 3 visa, jfr ostentativt ostiarius, i M portvakt (ostium, i N ingång) ostium, i N mynning (os, oris N mun) otium, i N ledighet, fritid, ledig tid ŏvis, is F får, lamm ōvum, i N ägg, jfr oval, ovarium paco 1 (pax, pacis F fred) tvinga till fred pactum, i N överenskommelse, jfr pakt paedagōgus, i M ledsagare, slav som följde sin herres barn till skolan eller idrottsplatsen paene (adv.) nästan paeninsŭla, ae F (paene = nästan) halvö paenŭla, ae F reskappa, stort tygstycke med hål för huvudet ( en regnkrage) pălam (adv.) öppet Palatīnus, a, um palatinsk, adj. till Palatium, jfr sv. palats pallĭdus, a, um blek palus, ūdis F träsk, sumpmark paluster, tris, tre (palus, palūdis F träsk,) träsk- panis, is M bröd, jfr panera, fra. pain (riche) pannus, i M tygstycke Pántheon (grek.) tempel för alla gudar, jfr panteism papāver, ĕris N vallmo, papaver somnifĕrum opievallmo par, paris lik, jämlik, likställd parātus, a, um beredd, redo Parca, ae F ödesgudinna. Dessa var enligt myten tre: Clotho, Lachĕsis och Atrŏpos parco, peperci, - 3 skona, följs av dat. parens, entis M och F fader, moder, jfr eng. fr. parents pareo, parui 2 lyda păries, păriĕtis F vägg părio, pepĕri, partum 3B föda, skapa păro 1 göra i ordning, utrusta, förbereda, jfr preparera pars, partis F del; pl. även roll, uppgift parvŭlus, a, um (diminitivum till parvus) liten; substantiverat mask. liten pojke, i pl. = barn, jfr parvel parvus, a, um liten pasco, pavi, pastum 3 utfordra, släppa på bete, valla, beta, jfr pastor (eg.=herde) passer, ĕris M sparv pastor, ōris M herde, kyrkoherde păter, pătris M fader pătior, passus sum, păti deponens 3 lida, utstå, jfr patient; perfekt part. passus = efter att ha utstått... patria, ae F fädernesland patrōnus, i M förespråkare paulum (adv. till paulus) en liten stund pauper, paupĕris fattig pavo, ōnis M påfågel pax, pacis F fred, frid, jfr pacifist, eng. peace peccātum, i N synd pecco 1 synda pecunia, ae F pengar pendeo, pependi, - 2 hänga, bero pĕr (prep. med ack.) genom, över, under (om tid) per-ăgo, per-ēgi, per-actum 3 driva igenom, fullborda, tillbringa per-cĭpio, per-cēpi, per-ceptum 3B förstå, jfr perception per-do, per-dĭdi, per-dĭtum 3 förgöra, förlora perĕgre (adv.) utomlands per-ĕo, per-ĭi, per-ĭtum, per-īre (oregelb.) dö, gå under, förgås, jfr eng. perish perennis, e (per+ annus) varaktig, evig, jfr perenn per-fĭcio, per-fēci, per-fectum 3B helt genomföra, fullborda pergo, per-rexi, per-rectum 3 fortsätta perītus, a, um kunnig, skicklig, alicuius rei i fråga om något pericŭlum, i N fara, jfr fra. péril per-măneo, per-mānsi, per-mānsum 2 förbli, bestå pernocto 1 (nox, noctis F natt) övernatta perpĕtuus, a, um ständig, oavbruten per-terreo, per-terrui, per-terrĭtum 2 förskräcka pertĭnax, ācis envis, ihållande per-vĕnio, per-vēni, per-ventum 4 komma fram, anlända pes, pedis M fot (även som måttsord), jfr pedal, eng. pedestrian pĕto, pĕtīvi, pĕtītum 3 uppsöka, anfalla, begära, jfr petition, petita petra, ae F klippa Pharsālus, i F stad i Tessalien Philippi, orum M plur. Filíppi, stadsnamn philosŏphus, i M filosof, lärd man pictor, ōris M (pingo 3) målare pictūra, ae F (pingo 3) tavla, eng. picture pietas, ātis F fromhet, barmhärtighet pignus, pignŏris N (under)pant, bekräftelse pingo, pinxi, pictum 3 måla, jfr eng. picture piper, pipĕris N peppar piscīna, ae F eg. fiskdamm (piscis, is M fisk), bassäng piscis, is M fisk pius, a, um from, trofast, barmhärtig placeo, placui, placĭtum behaga, följs av dat. placĭdus, a, um lugn, stilla plaga, ae plåga, slag, sår, hugg planta, ae F planta, växt plebs, plebis F (det lägre) folket, plebejerna plenus, a, um full, fylld, med abl. eller gen. = ’full av’ eller ’med något’, jfr fra. plein; plenum fullt (bevistat sammanträde), in pleno i sin helhet plerúmque (adv.) mestadels 1. Plinius, Gaius Caecilius Plinius Secundus, kallad Plinius den yngre, författare (ca 61 - 113 e. Kr.) 2. Plinius, Gaius Plinius Secundus, kallad Plinius den äldre, romersk naturforskare (23-79 e. Kr.) ploro 1 gråta, jfr fra. pleurer plumbum, i N bly, jfr plomb plures, a flera (komparativ till multus) plus (adv.) mer (komparativ till multum) plurĭmus, a, um flest (superlativ till multus); plūrĭmi, ae, a de flesta, en stor mängd pocŭlum, i N bägare poena, ae F straff pomum, i N frukt, i synnerhet äpplen och päron pōno, pŏsui, pŏsĭtum 3 sätta, ställa, lägga, jfr position, deponera pons, pontis M bro pontĭfex, pontifĭcis präst Pontus, i M hav, Svarta havet, landet vid Svarta havet popŭlus, i M folk porcus, i M svin, jfr eng. pork porta, ae F port portio, ōnis F del, andel porto 1 bära, jfr import, export, eng. porter posco, poposci, - 3 fordra, kräva pos-sĭdeo, pos-sēdi, pos-sessum 2 äga 1. post (adv.) senare, aliquot annis (= måttets abl.) post några år senare 2. post (prep. med ack.) efter, bakom peristylum, i N peristyl, pelargård postĕa (adv.) senare postĕrus, a, um följande postquam (temporal konjunktion) sedan, efter det att postrēmo (adv.) slutligen, till slut postridie (posterus+dies) följande dag, dagen efter postŭlo 1 fordra potens, entis mäktig potestas, ātis F makt, välde, myndighet prae-fĕro, prae-tŭli, prae-lātum (oregelb.) bära framför sig, låta bära framför sig praebeo, praebui, praebĭtum 2 framräcka, ge, erbjuda praeco, ōnis M härold praegnans, antis havande praesepium, i N krubba praesertim särskilt praeses, praesĭdis, M ledare, styresman prae-sto, prae-stĭti, prae-stĭtum (prae-stātum) 1 fullgöra, jfr prestera, praestare alicui aliqua re överträffa någon i någon sak prae-sūmo, prae-sumpsi, prae-sumptum 3 på förhand (an)ta, förmoda praeter-eo, praeter-ĭi, praeter-ĭtum, praeter-īre (oregelb.) gå förbi, gå till ända, jfr tempus praeteritum prandeo, prandi, pransum 2 frukostera, äta frukost prandium, i frukost pratensis, e (pratum, i N äng) ängs- pratum, i N äng preces, precum F pl. böner primas, ātis M kyrkans ledare, förman primo (adv.) först primogenĭtus, a, um förstfödd primŭlus, a, um allra först primum (adv.) för första gången, först primus, a, um först, primi magistri elementarlärarna princeps, cĭpis M (den) främst(e), ledare, furste, kejsare, jfr prins prior, priōris tidigare, föregående prius (adv.) förr priusquam (temporal konjunktion) innan privātus, a, um egen, enskild, privat pro (prep. med abl.) framför, för, i stället för, såsom pro-cēdo, pro-cessi, pro-cessum 3 gå framåt, skrida fram procella, ae F storm prodĭgus, a, um slösaktig prodigium, i N förebud, järtecken proelium, i N strid pro-fĕro, pro-tŭli, pro-lātum, pro-ferre (oregelb.) bära framåt, skjuta (fram) pro-ficiscor, pro-fectus sum, pro-ficisci deponens 3 bege sig i väg, resa pro-fiteor, pro-fessus sum, pro-fitēri deponens 2 förklara, förkunna, erbjuda profundus, a, um djup pro-grĕdior, pro-gressus sum, pro-grĕdi deponens 3 gå fram, ge sig i väg, jfr progressiv pro-iĭcio, pro-iēci, pro-iectum 3 (pro + iacio 3B) kasta fram, locka fram, jfr projektor pro-mitto, pro-mīsi, pro-missum 3 lova, följs av dat. pro-mŏveo, pro-mōvi, pro-mōtum 2 föra fram pronuntio 1 kungöra, tillkännage; följs av ack. med infinitiv 1. prŏpe (prep. med ack. ) nära 2. prŏpe (adv.) nära, nästan prŏpĕro 1 skynda propīno 1 dricka till, servera prŏpius (adv.) närmare (komparativ till adv. prope nära) proprius, a, um egen, enskild, personlig propter (prep. med ack.) på grund av, för ... skull pro-scrībo, pro-scripsi, pro-scriptum 3 proskribera, dödsdöma. proscriptio, ōnis F proskription, upprättande av listor över dödsdömda pro-sĭlio, pro-sĭlui, - 4 (salio 4) hoppa fram, rusa fram pro-spĭcio, pro-spexi, pro-spectum 3B se fram mot, ha utsikt mot pro-sterno, pro-strāvi, pro-strātum 3 slå till marken pro-sum, pro-fui, prod-esse (oregelb.) gagna, följs av dat. pro-tĕgo, pro-texi, pro-tectum 3 framtill täcka, skydda, jfr protektionism provincia, ae F provins, verksamhetsområde proxĭmus, a, um närmast (superlativ till propinquus), jfr approximera prudens, entis klok publĭcus, a, um allmän, offentlig, stats-; res publĭca den offentliga saken, staten puer, puĕri M pojke pueritia, ae F barndom pugna, ae F strid pugno 1 strida, kämpa pulcher, pulchra, pulchrum vacker pulchre (adv. till pulcher) vackert pulso 1 stöta, knacka, bulta, jfr puls, impuls pulsŭs, ūs M puls punio 4 straffa purus, a, um ren pŭto 1 anse, tro Pyrrhus, i kung i Epirus i v. Grekland quadrīgae, ārum F pl. fyrspann (av hästar), även sing. finns quaero, quaesīvi, quaesītum 3 (upp)söka, (efter)fråga qualis, e hurudan, sådan som quăm (adv.) huru, hur; quam (efter komparativ) än quamdiu (temporal konjunktion) så länge som quando (kausal konjunktion) eftersom quandōque (adv.) en gång quantum (adv.) hur mycket, så mycket som quantus, a, um hur stor, så stor som quăsi liksom, liksom om quattuor fyra que (enklitisk konjunktion) och qui, quae, quod (relativt pronomen) som quia (kausal konjunktion) därför att quicumque, quaecumque, quodcumque vem som helst som quid? (interrogativt pronomen) varför? quidam, quaedam, quiddam/quoddam en (viss), i senlatinet = obest. art.; plur. vissa, några quĭdem framhävande partikel som kan lämnas oöversatt; quidem ... sed visserligen ... men quiētus, a, um lugn, stilla quilĭbet, quaelĭbet, quidlĭbet/quodlĭbet vem som helst quinquennium, i N (quinque + annus) tid av fem år, jfr decennium 1. quintus, a, um femte 2. Quintus, i M förnamn, quis/qui, qua/quae, quid/quod (indefinit pronomen) någon quis/qui, quae, quid/quod (interrogativt pronomen) vem, vilken, vad quisquam, quidquam (indefinit pronomen) någon quisque, quaeque, quidque/quodque varje, var och en quivis, quaevis, quidvis/quodvis vem som helst 1. quō - eō ju - desto (måttets abl.) 2. quō (interrogativt adv.) vart 3. quō (relativt adv.) dit 1. quŏd ( kausal konjunktion) därför att 2. quŏd (explikativt) att, vad det beträffar att quomŏdo på vilket sätt, hur (abl. modi) quondam (adv.) en gång quoniam (kausal konjunktion) eftersom quoque även 1. quŏt (interrogativt) hur många 2. quŏt (relativt) så många som quotidiānus, a, um daglig raeda, ae F (fyrhjulig) vagn rana, ae F groda răpax, ācis (rapio 3B rycka) glupsk răpio, răpui, raptum 3B rycka, slita rapto 1 (rapio 3B rycka) röva bort rarus, a, um sällsynt, ovanlig ratio, ōnis F förnuft re-bello 1 åter gripa till vapen, jfr rebell recens, recentis ny receptacŭlum, i N förvaringsrum, tillflyktsort recĭto 1 läsa upp, högläsa, jfr recitera re-cĭpio, re-cēpi, re-ceptum 3B (re + capio 3B) återta, mottaga reclīno 1 böja tillbaka, lägga ned re-cordor, re-cordātus sum, recordāri deponens 1 komma i håg, minnas recte (adv. till rectus) rätt rectus, a, um rät, riktig re-curro, re-curri, re-cursum 3 springa tillbaka reddo, reddĭdi, reddĭtum 3 återge, återlämna red-eo, red-ĭi, red-ĭtum, red-īre (oregelb.) gå tillbaka, återvända red-ĭgo, red-ēgi, red-actum 3 (red + ago 3) återföra, föra tillbaka red-ĭmo, red-ēmi, red-emptum 3 (red + emo 3) återköpa (från döden), förlösa red-ĭtŭs, ūs M återkomst re-fĕro, re-tŭli, relātum, re-ferre (oregelb.) bära tillbaka, jfr referera re-fĭcio, re-fēci, re-fectum 3B (re+facio 3B) reparera reflexŭs, ūs M spegelbild refŭgium, i N tillflyktsort, jfr refuge regīna, ae F drottning rĕgio, ōnis F område, trakt, region regius, a, um kunglig regno 1 härska, vara regent, regera regnum, i N rike rego, rexi, rectum 3 styra, leda re-grĕdior, re-gressus sum, re-grĕdi deponens 3 gå tillbaka, jfr regression regŭla, ae F regel regyro 1 vrida tillbaka relĭgo 1 binda fast relĭquiae, ārum (pl. tantum) F rester, stoft, jfr relik relĭquus, a, um övrig re-linquo, re-līqui, re-lictum 3 lämna (kvar), överge re-maneo, re-mansi, re-mansum 2 stanna kvar, förbli, jfr eng. remain remĕdium i N botemedel remissio, ōnis F (re-mitto 3 efterskänka) eftergift, förlåtelse re-pello, re-pŭli, re-pulsum 3 driva tillbaka repo, repsi, reptum 3 krypa, sakta röra sig, jfr reptil repraesento 1 åskådliggöra, jfr representera repŭto 1 överväga, betänka repudio 1 förskjuta, skilja sig från requĭēs, requiēi F vila, vederkvickelse re-quiēsco, re-quiēvi, re-quiētum 3 vila re-quīro, re-quisīvi, re-quisītum 3 (re + quaero 3 söka) (åter) uppsöka, längta efter, sakna res, rĕī F sak; res publĭca staten, jfr republik re-scrībo, re-scripsi, re-scriptum 3 skriva tillbaka re-sisto, re-stĭti, - 3 göra motstånd, kämpa emot, jfr resistent re-spĭcio, re-spexi, re-spectum 3 se (tillbaka) på respondeo, respondi, responsum 2 svara, följs av ack. med inf. re-surgo, re-sur-rexi, re-sur-rectum 3 (surgo < sub + rego 3) resa sig, uppstå (från de döda) resurrectio, ōnis F uppståndelse retinacŭlum, i N (re + tineo 2) lina, rep re-tĭneo, re-tĭnui, re-tentum 2 (re + teneo 2) hålla tillbaka, hålla kvar, ej släppa, behålla reus, a, um anklagad, skuldtyngd, skyldig re-vĕnio, re-vēni, re-ventum 3 komma tillbaka reverendus, a, um högvördig, vördnadsvärd re-vertor, re-versus sum, re-verti deponens 3 återvända re-vīvo, re-vīxi, - 3 få liv på nytt rideo, risi, risum 2 skratta, le ripa, ae F flodstrand rivus, i M bäck, å rŏgo 1 tillfråga, bedja rŏgus, i M likbål, brasa, eld Roma, ae F Rom; Romae (lokativ) i Rom, Romam (riktningsack.) till Rom, Roma (separativ abl.) från Rom Romānus, a, um romersk, substantiverat romare rŏsa, ae F ros rostrum, i n, skeppsramm ; rostra, ōrum talarstolen på Forum, Rostra, som var prydd med erövrade skeppsrammar rŏta, ae F hjul rotundifŏlius, a, um (fŏlium, i N blad) med runda blad; campanŭla rotundifŏlia liten blåklocka rotundus, a, um rund rŭbeo, rŭbui, - 2 vara röd, rodna rŭber, rŭbra, rŭbrum röd, jfr rubrik, rubin Rubicon, ōnis M ett vattendrag, gräns mellan Gallia Cisalpina och det övriga Italien rursus åter, igen rustĭcus, a, um (rus, ruris N land) lantlig, på landet, lant-, enkel sacchărum, i N socker săcer, săcra, săcrum helig, helgad sacerdos, ōtis M el. F präst Sacra via gatunamn i Rom sacrifĭco 1 (sacer + facio 3B) offra sacrificium, i N offer, jfr sacrifice saecŭlum, i N sekel saepe ofta saeptum, i N skiljevägg saginātus, a, um gödd sagīno 1 göda sălūto 1 hälsa (på) sălus, sălūtis F hälsa, hälsning, välgång, jfr salut; salutem alicui dicere hälsa någon salvātor, ōris M räddare salve, salvēte 2 (hälsningsord i imperativ), var hälsad(e) salveo, - , - , 2 vara frisk, må väl salvo 1 göra frisk, frälsa, rädda salvus, a, um bevarad, välbehållen sanctifĭco 1 göra helig, helga sanctus, a, um helig, subst. helgon sanguis, sanguĭnis M blod sano 1 bota, läka, hela sanus, a, um sund săpio, săpĭi, - 3 ha förstånd, perfekt: vara klok sarcĭna, ae F packning, utrustning sătis nog, tillräckligt, rätt, ganska, jfr eng. satisfy Saturnus, i såningsgud, till vars ära romarna i december firade en fest, Saturnalia, där man bl. a. gav varandra gåvor, jfr våra julseder saxum, i N sten scandalizātus bringad på fall, misstänkt scandalizo 1 förorsaka anstöt (scandălum, i N skandal) scando, scandi, - 3 stiga , kliva scelestus, a, um (scelus, ĕris N brott) lastbar, brottslig scĕlus, scĕlĕris N brott schŏla, ae F skola scintilla, ae F gnista scio 4 veta, ha kunskap, jfr eng. science; följs av ack. med infinitiv scribo, scripsi, scriptum 3 skriva scriptor, ōris M skrivare, författare scutella, ae F fat se (pronomen, ack. o. abl.) sig; secum (cum är här enklitiskt) = cum se secundum (prep. med ack.) längs, utmed secundus, a, um den andre sĕd men, (efter negation) utan sĕdeo, sēdi, sessum 2 sitta sĕmel en gång semen, ĭnis N frö, säd, efterkommande, jfr insemination semper alltid sempiternus, a, um (semper alltid) evig senātor, ōris M (senex, senis) senator senātŭs, ūs M (senex, senis) senat, senatssammanträde senectus, senectūtis F (senex, senis) ålderdom sĕnex, sĕnis gammal, substantiverat: gubbe, jfr senil sĕnior, sĕniōris (komparativ till senex) äldre sententia, ae F mening, jfr sentens sentio, sensi, sensum 4 känna, märka, följs av ack. med infinitiv sepĕlio, sepelīvi, sepultum 4 begrava septĭmum (adv.) för sjunde gången 1. septĭmus (ordningstal) sjunde 2. Septĭmus förnamn septuagesĭmus, a, um sjuttionde sepulchrum, i N grav sequestro 1 skilja sequor, secūtus sum, sequi deponens 3 följa serenĭtas, ātis F, renhet, klarhet serēnus, a, um klar, solig, molnfri sermo, ōnis M tal, jfr eng. sermon predikan sero (adv.) sent servātor, ōris M bevarare, beskyddare servo 1 förvara, bevara sextum (adv.) för sjätte gången si om Sibylla, ae hednisk sierska sic (adv.) så, sålunda sicut såsom, liksom sīdo, sēdi, sessum 3 sätta sig sīgnātus, a, um förseglad sīgnĭfer, sīgnĭfĕri M teckenbärare sīgno 1 förse med tecken, (ut)märka, prägla, jfr eng. sign sīgnum, i N tecken silentium, i N tystnad, jfr eng. silence sĭleo, sĭlui, - 2 vara tyst, tiga silĭqua, ae F fruktskida silva, ae F skog silvester, silvestris, silvestre skogs- sĭmĭlis, e lik, likartad simplicĭtas, ātis F enfald, enkelhet simul samtidigt, på en gång sincērus, a, um ren sĭne (prep. med abl.) utan singŭlus, a, um en i sänder, var och en sinister, sinistra, sinistrum vänster; a sinistra parte från vänstra sidan, på vänster hand sĭtio 4 vara törstig sĭtis, is F törst; jfr lat. sitīre törsta sĭtus, a, um belägen, jfr situation, eng. situated sŏciĕtas, ātis F förbund sol, solis M sol solea, ae F sandal sŏleo, sŏlĭtus sum halvdeponens 2 bruka, pläga solĭdus, a, um stark, jfr sv. solid 1. sōlum (adv.) blott, bara 2. sŏlum, i N mark, jord solus, a, um ensam, gen. solīus, dat. soli solvo, solvi, solūtum 3 (upp) lösa, försvaga somnifĕrus, a, um (somnus, i M sömn + fero bära) sömngivande somnio 1 drömma somnium, i N dröm somnus, i M sömn sŏno 1 ljuda sŏnus, i M ljud spargo, sparsi, sparsum 3 sprida spătium, i N tidrymd speciēs, speciēi F sken, syn, synvinkel, art (botaniskt) spectātor, ōris M åskådare , jfr eng. spectator spectacŭlum, i N skådespel specto 1 beskåda, åse; spectare ad vetta mot specŭlum, i N spegel, jfr specŭlor speja spero 1 hoppas, jfr desperat spes, spĕi F hopp spirĭtŭs, ūs M ande spiro 1 andas sponte (abl.) frivilligt, av sig själv spumo 1 skumma, porla stannum, i N tenn, jfr stanniol stătim på stående fot, genast stătua, ae F bildstod, staty statŭs, ūs M ställning, tillstånd stătuo, stătui, statūtum 3 uppställa, besluta (med infinitiv), jfr statuera exempel, statuter stella, ae F stjärna sterto, - , - 3 snarka stĭlus, i M skrivstift stĭmŭlo 1 stimulera sto, stĕti, stātum 1 stå stŏla, ae F klädnad stricte (adv. till strictus) noga stŭdeo, stŭdui, - 2 vara ivrig, studera, jfr eng. study, fr. étudier stŭdiōsus, a, um intresserad, med gen. ’intresserad av’; studerande stŭdium, i iver, intresse, studium stŭpeo, stŭpui, - 2 stå still, häpna suavis, e mild, ljuvlig, angenäm sŭb (prep. med abl.) under sŭbĭto plötsligt substantia, ae F förmögenhet, ägodelar suc-curro, suc-curri, suc-cursum 3 (sub + curro 3) hjälpa, följs av dativ suecānus, a, um svensk suecus, i M svensk suf-fĭcio, suf-fēci, suf-fectum räcka till, stå till buds suggestŭs, ūs M tribun sum, fui, esse vara summus, a, um högst, högsta delen av: in summa arce högst upp på Arx sumo, sumpsi, sumptum 3 taga (på sig) sŭpĕro 1 besegra sŭpĕrus, a, um befintlig överst, ovantill boende, den som är i himlen sŭper (prep. med ack.) över sŭperior, ius (komparativ till supĕrus befintlig över) högre belägen, övre sŭpīnus, a, um liggande på rygg supplex, lĭcis bönfallande, ödmjuk supplĭco 1 bönfalla supra (prep. med ack.) ovan, ovanför surgo, sur-rexi, sur-rectum 3 (<sub + rego) stiga upp sus-cĭpio, sus-cēpi, sus-ceptum 3B (sub+capio 3B) åtaga sig, mottaga suspectus, a, um misstänkt habere aliquem suspectum misstänka någon suus, a, um (pron.) sin Swecia, ae F Sverige symphonia, ae F (grek.) musik tăbellarius, i M (tabella, ae F liten bräda, skrivelse) , postbud, brevbärare tăbŭla, ae F vaxtavla, lagtavla, räkenskapsbok Tăbularium, ii N arkiv, statskansli tăceo, tăcui, tăcĭtum 2 tiga, förtiga tăm (adv.) så tămen (adv.) ändå, dock, likväl tandem (adv.) slutligen, äntligen tango, tetĭgi, tactum 3 (vid)röra, jfr kontakt tantus, a, um så stor; tantum så mycket taraxăcum, i N maskros tardo 1 fördröja, hejda, hindra, jfr fra. retard, eng. retarded tardus, a, um långsam, trög Tartărus, i M helvetet tectum, i N tak, jfr fra. toit templum, i N tempel tempto 1 (annan stavning tento) försöka, fresta, jfr eng. tempt och temptation tenĕbrae, ārum F (pl. tantum) mörker tĕneo, tĕnui, - 2 hålla, äga, (inne)ha tĕner, tĕnĕra, tĕnĕrum öm, jfr fra. tendre tentatio, ōnis F försök, prövning, frestelse, jfr tentera ter tre gånger tergo, tersi, tersum 3 torka av, jfr eng. detergent tergum, i N rygg; a tergo eg. från ryggen, bakifrån räknat, baktill termĭnus, i M gräns, tidpunkt ternus, a, um (distributivt räkneord) tre på varje terra, ae F jord, mark, land, jfr fra. terre terreo, terrui, terrĭtum 2 förskräcka, jfr sv. terror terribĭlis, e förskräcklig terror, ōris M skräck tertium (adv.) för tredje gången tertius, a, um (ordningstal) tredje testamentum, i N testamente testis, is M el. F vittne theātrum, i N åskådarplats, teater Theodosius Theodosius, död 395 e. Kr., det romerska rikets siste kejsare. Thessalia, ae F Tessalien Tibĕris, is M Tibern tĭmeo, tĭmui, - 2 frukta tĭmĭdus, a, um rädd tĭmor, ōris M fruktan tĭtŭlus, i M inskrift, rubrik tŏga, ae F toga (stort tygstycke av ylle som romerska män draperade kring kroppen) tŏlĕro 1 uthärda tollo, sus-tŭli, sub-lātum 3 lyfta upp torqueo, torsi, tortum 2 vrida, jfr tortyr tŏt (oböjl.) så många totus, a, um hel, gen. totīus, dat. toti tracto 1 sköta, behandla tra-do, tra-dĭdi, tra-dĭtum 3 (trans + do 1) överlämna, berätta, jfr tradera, tradition traho, traxi, tractum 3 draga, släpa Traiānus, i kejsare 98 - 117 e. Kr. tra-iĭcio, tra-iēci, tra-iectum 3B (trans+iacio 3B) föra över trans (prep. med ack.) över, till andra sidan trans-eo, trans-ĭi, trans-ĭtum, trans-īre (oregelb.) gå över, jfr transitohandel trans-fĕro, trans-tŭli, trans-lātum, trans-ferre (oregelb.) föra över, flytta över trans-fīgo, trans-fixi, trans-fixum 3 genomborra transporto 1 bära över trĕmendus, a, um fruktansvärd trĕmo, tremui, - 3 darra trĕmor, ōris M (tremo 3 darra) darrning, bävan trĕmŭlus, a, um darrande, jfr pōpŭlus tremŭla poppel tribunicius, a, um tillhörig en folktribun tribūnus plebis M folktribun tricesĭmum (adv.) för trettionde gången triclinium, i N matsal (grek. tri- tre + klinä soffa), jfr klinik. tricŏlor, ōris trefärgad trifŏlius, a, um trebladig; substantiverat trifŏlium, i N = trebladig växt (fŏlium, i N blad) tristitia, ae F dysterhet, jfr tristess triumphālis, e triumf- triumpho 1 fira triumf triumphus, i M triumftåg triumvir, vĭri M triumvir, treman, medlem av ett tremannakollegium tuba, ae F basun, trumpet tŭm (adv.) därpå tŭmŭlus, i M kulle, gravkulle, grav tunc (adv.) därefter turba, ae F hop, skara, virrvarr, oro turbulentus, a, um (turba, ae F) orolig, (om vatten) grumlig turpis, e skamlig turris, is F torn Tuscus, a, um etruskisk, etrusker- tutus, a, um trygg, säker tuus, a, um din Tyrrhēnus, a, um tyrrhensk, etruskisk 1. ŭbi (interrogativt adv.) var? 2. ŭbi (relativt adv.) där, varest 3. ŭbi (temporal konjunktion) så snart som; följs av lat. perfekt ind. som vid översättning blir sv. pluskv. ubīque (adv.) överallt ullus, a, um någon, gen. ullīus, dat. ulli Ulpius, a, um släktnamnsadjektiv: kejsar Trajanus hette Marcus Ulpius Traianus ultĭmus, a, um sist, ytterst, jfr ultimatum ultio, ōnis F hämnd, straff ultor, ōris M hämnare ultra (prep. med ack.) bortom, över umbra, ae F skugga umquam någon gång unā (adv.) tillsammans, gemensamt, samtidigt unda, ae F våg unde (adv.) varifrån undĭque (adv.) från alla håll, på alla håll uniflōrus, a, um (flos, floris M blomma) med en enda blomma; campanŭla uniflōra fjällklocka universus, a, um hel, pl. samtliga; universum det hela, världsalltet unus, a, um en, ett, gen. unīus, dat. uni Uplandiae, ārum upplanden, Uppland urbs, urbis F stad, huvudstad urgeo, ursi, - 2 trycka, pressa, i passivum: tvingas uro, ussi, ustum 3 bränna usque ända 1. ŭt (komparativt) såsom, liksom; komparativt ut följs av indikativ 2. ŭt (temporal konjunktion) så snart som; temporalt ut följs av lat perF ind. som översätts med sv. pluskv. 3. ŭt (konjunktion i avsiktsbisats eller objektsbisats) för att, resp. att 4. ŭt (konjunktion i följdbisats) så att, observera sic ... ut så ... att uter, utra, utrum vilkendera, vilken (av två), gen. utrīus, dat. utri utérque, útrăque, utrúmque (pronomen) vardera, båda; ab utrāque parte på båda sidor ŭtĭnam ack om, o att, om... ändå ŭtrimque (jfr uterque båda) från båda sidor, på båda sidor ŭtrum ... an (i indirekta frågesatser där alternativ läggs fram) om ... eller uxor, ōris F hustru, eng. uxorious văcuus, a, um tom vado, vasi, - 3 gå, bege sig åstad, jfr invadera vae (interjektion) ve vagor, vagātus sum, vagāri deponens 1 ströva omkring, jfr vagabond valde (adv. till valĭdus) väldigt, mycket, i hög grad văledīco, valedixi, - 3 säga farväl văleo, vălui, - 2 vara stark, må väl, jfr convalescent, invalid; vale farväl văletūdo, ĭnis F hälsa, välbefinnande vălĭdus, a, um stark, kraftig valvae, arum F pl. dubbeldörr vanĭtas, ātis F tomhet, fåfänglighet vărius, a, um brokig, olik, (mång)skiftande, jfr eng. various vasa, ōrum N pl. kärl: vasa lymphatĭca lymfkärl vates, is M siare vehemens, entis ivrig, häftig, kraftig veho, vexi, vectum 3 forsla, transportera; i passivum forslas, färdas, åka vĕl (konjunktion) eller; vel ... vel antingen ... eller velocĭtas, ātis F snabbhet, eng. velocity velox, ōcis snabb, jfr velociped (snabbfot) velocĭter (adv. till velox) snabbt vena, ae F blodåder venatio, ōnis F jakt, djurfäktning venerabĭlis, e vördnadsvärd venerandus, a, um vördnadsvärd vĕnia, ae F tillstånd, tillåtelse vĕnio, vēni, ventum 4 komma, jfr advent, eng. convent venter, ventris M mage, buk, jfr fra. ventre ventus, i M vind vĕnus, vĕnĕris F kärlek, kärleksgudinna, Venus (gudinnenamn) ver, veris N vår verbum, i N ord, jfr verbal, verb verĭtas, tātis F sanning verso 1 vända, vrida hit och dit versŭs, ūs M versrad verto, verti, versum 3 vända, jfr subversiv verus, a, um sann, observera vere (adv.) i sanning, förvisso, vero (adv.) förvisso, i synnerhet, verum (konjunktion) men, och Vespasiānus romersk kejsare 69--79 e. Kr. vesper, vespĕri afton; vespĕri (lokativ) om aftonen vespillo, ōnis M likbärare Vesta, ae F Vesta, gudinna för härden och den eld som brinner på den vestālis, e helgad åt Vesta; (virgo) vestālis vestal, Vestas prästinna vester, vestra, vestrum (poss. pron.) er vestigium, i N spår vestītus, a, um klädd vestis, is F klädedräkt, kläder vĕtus, vĕtĕris gammal, jfr Vetus (testamentum), veteran via, ae F väg, resväg viātor, ōris M (via, ae F) vägfarande, resande, vandrare vibro 1 vara i rörelse, vara i gång vicesĭmus, a, um (ordningstal) tjugonde victor, ōris M (vinco 3 segra) segrare victoria, ae F seger, eng. victory victus, a, um (vinco 3 besegra) besegrad vicus, i M gata vĭdeo, vīdi, vīsum 2 se vĭgeo, vĭgui, - 2 vara stark, jfr vigör vĭgĭlo 1 vaka vilis, e enkel, billig vincio, vinxi, vinctum 4 binda vinco, vīci, victum 3 segra, besegra, jfr Vincent, Victor, Victoria vindĭco 1 hämnas, skydda, rädda, jfr vendetta vinum, i N vin vir, viri M man vireo, virui, - 2 grönska virgo, gĭnis F jungfru, flicka vis F kraft, våld (vi abl. sing., vires nom. plur.) visĭto 1 besöka, jfr visitera, visit vita, ae F liv, jfr vital, vitamin vĭtium, i N fel vito 1 undvika vĭtŭlus, i M (tjur)kalv vivo, vixi, - 3 leva, eng. survive, vivid, fra. vivre vivus, a, um levande vix knappt, knappast vobiscum = cum vobis vocālis, e hörande till rösten (vox, vocis F röst), stäm- vŏco 1 (vox, vocis F röst) kalla vŏlĭto 1 flyga fritt 1. vŏlo 1 flyga 2. vŏlo, vŏlui, velle (oregelb.) vilja volūmen, ĭnis N bokrulle, jfr volym, voluntas, ātis F vilja volvo, volvi, volūtum 3 välva, rulla, jfr Volvo votum, i N (tack)offer, vox, vocis F röst, uttalande vulgāris, e allmän vulnĕro 1 såra, ge ett hugg vulnus, vulnĕris N sår, hugg vultus, us M ansikte, anletsdrag zoologĭcus, a, um zoologisk
|