Ostia

 

Ostia Antica, det antika Roms hamnstad, ligger ungefär 18 kilometer sydväst om Rom. Ostia låg under antiken vid Tiberns utlopp (ostium, i N mynning), medan ruinerna i dag efter landhöjning befinner sig ungefär fem kilometer från kusten. Ursprungligen fungerade Ostia som bas för den romerska flottan. Som fästning vid havet fick staden tidigt den geometriska stadsplan som kännetecknar de romerska fästningsstäderna. Under de tre första århundradena e. Kr. fick Ostia också en ökande betydelse för handeln till sjöss. Hamnen rustades upp av kejsar Claudius (41-54 e. Kr.). Denne lät bl. a. utanför hamnen sänka ett mycket stort fartyg som Augustus en gång låtit bygga för en obelisktransport från Egypten (obelisken står numera på Piazza del Popolo). Det sänkta fartyget fick fungera som vågbrytare. Ovanpå denna lät Claudius uppföra det Claudiska fyrtornet. Kejsar Trajanus (98-117) fortsatte utbyggnaden av Ostias hamnanläggningar.

Ostia anses ha haft drygt 50 000 invånare under sin glansperiod omkring 200 e. Kr. Genom hamnen infördes nästan all spannmål som Rom behövde, vidare timmer från Gallien, bly, silver och järn från Spanien, elfenben och vilda djur från Afrika, parfymer och metallvaror från Mellanöstern samt olja och vin från Grekland. Staden övergavs dock när Rom förföll och inte längre kunde utgöra grund för en så stor import. Dessutom slammade flodmynningen till slut igen och Ostia begravdes i flygsand.

Teatern i Ostia.

Sedan slutet av 1800-talet har genom arkeologiska utgrävningar stora delar av Ostia frilagts. Hittills har man grävt ut ca 2/3 av den ursprung­liga staden. Härigenom har man fått en detaljerad bild av hur den antika staden såg ut och hur dess invånare levde. I motsats till förhållandena i Pompeji och Herculaneum, som begravdes vid Vesuvius utbrott år 79 e. Kr., har man här kunnat studera hur en stad med hyreshus i flera våningar (insulae) utvecklats under sen kejsartid.

När det gäller Ostia finns utanför stadsmurarna många nekropoler. Av dessa är Isola Sacra störst. Efter att ha gått genom Ostias portbyggnad Porta Romana i öster befinner sig besökaren på stadens långa huvudgata Decumanus Maximus. Som ett romerskt härläger delas denna gata längre fram vinkelrätt av den andra huvudgatan Cardo och med detta kors som grund är de andra gatorna anlagda. Längs Decumanus Maximus ligger viktiga offentliga byggnader, t. ex. en teater, tempel, barer, termer, latriner samt vatten- och avloppssystem. Teatern med sina 2 700 åskådarplatser uppfördes av Agrippa, Augustus svärson och medhjälpare. Strax väster om teatern ligger Apuleius hus, ett representativt atriumhus i pompejansk stil. Casa di Diana visar att utvändiga balkonger användes redan under antiken. Fortsätter man sedan Decumanus Maximus når man Forum med tempel till Iuppiter, Iuno och Minerva. Vid huvudgatans slut längst bort i väster ligger än i dag Porta Marina.

 Plan över Ostia. Innanför stadsmuren är gatunätet centrerat kring Forum (efter  Nationalencyklopedin).